Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMISK DISPUTATIONSLITTERATUR 15
ket han förklarar bäst ske genom att offentliggöra Gustaf Vasas an-
klagelseskrift emot dem. Äfven i kapitlet om ekonomiförvaltningen
går författaren väl långt ifrån en naturlig begränsning af sin upp-
gift, då han bland annat söker i hbufvuddrag skilldra Gustaf Vasas
yttre bandelspolitik. En dylik framställning, redan genom sin kort-
fattade form värdelös, blir det än mer, då man såsom herr Berg
icke tar hänsyn till sådana publikationer som den af Rydberg ut-
gifna samlingen af Sveriges traktater.
Frånsedt de vidlyftiga utväxterna på afbandlingen, är dock om-
fånget af den egentligen åsyftade utredningen betydande nog. Äfven
i dessa mer vetenskapligt hållna partier visar sig emellertid samma
brist på god metod i det fullständiga aftryckandet af en mängd till
god del förut i registraturet eller annorstädes tryckta akter af be-
skaffenhet, att ett utdrag varit fullt tillräckligt. Herr Bergs sätt att
utgifva arkivakter utmärker sig därjämte af den mest inkonsekventa
stafning, delvis och utan princip företagen modernisering af texten
och flerfaldiga oriktigheter. Oupphörligt brukas i afhandlingen en
mångfald af kamerala och juridiska termer utan någon som helst
förklaring, och — det största felet af alla — författaren förmår
icke med precision eller klarhet genomföra en vetenskaplig bevisning.
Så t. ex. inledes kapitlet om »justitie-förvaltningen> med en omkring
10 sidor lång diskussion af Smålands judiciella indelning under me-
deltiden, genom hvilken författaren vill bevisa, att jämte Tiohärads
lagmansdöme funnits en särskild Smålandens lagsaga, skild från
Östergötlands eller därmed sidoordnad, om ock vanligen under den
senare medeltiden förenad med densamma genom en gemensam lag-
man. Författaren anför emellertid härför om hvart annat sådant, som
talar för hans mening, sådant som för frågan intet alls betyder och
sådant, som för ett vanligt åskådningssätt rent af talar emot, hvari-
genom resultatet endast blir, hvad man vetat förut, att frågan om
Smålandens ställning till den utbildade lagsagoindelningen, sådan vi
känna den, icke är fullt klar. På samma sätt blir författarens ut-
redning af en del invecklade spörsmål i finansförvaltningen ingalunda
tillfyllestgörande, t. ex. hans inlägg (sid. 293) angående den om-
tvistade betydelsen af setting och settingsbonde.
I ett och annat fall har emellertid herr Berg lyckats gifva rätt
goda uppslag. Dit torde räknas hans tolkning af ordet gångeskatt
(sid. 289 o. f£.). Den ur fogderäkenskaperna delvis ordagrannt
hämtade framställningen af grunderna för skatters utgörande inom
olika härad af Småland ger åtskilligt material till utredning af
en del frågor af kameral och ekonomisk natur. Verkligt värdefulla
för kunskapen om 1500-talets rättshistoria och kulturförhållanden
äro de samvetsgrannt gjorda och tämligen fullständiga utdragen ur
en mängd domböcker för de småländska häraderna från 1540-talet
och senare, hvilka författaren funnit i kammararkivet. Dessa dom-
böcker — så vidt recensenten vet, de tidigaste exemplen af något
så när fullständiga protokoll för våra bäradsrätter — kompletteras
af fogdarnes till konungen insända saköreslängder och torde väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
