Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 ÖFVERSIKT OCH GRANSKNINGAR
det kunde lämna, måste Stedingk ge det svaret, att Sverige väl kunde
utrusta 7 linieskepp och 3 fregatter, men att Preussen borde bestrida
kostnaden för utrustningen: det blefve dess bidrag till den gemen-
samma saken. Och när det sedan blef fråga om att söka stänga
Sundet och uppföra befästningar å ömse sidor däraf, ansågs Sverige
ej kunna bära kostnaden därför, så framt det ej finge andel i de in-
komster, Danmark ensamt uppbar af sundska tullen. Ett och annat
nytt meddelas med afseende på själfva det rysk-svenska förbunds-
fördragets tillkomst; utan svårighet och särdeles raskt blef det till:
blott en del smärre detaljändringar sökte Stedingk åstadkomma i
det ryska förslaget, men förgäfves. Ir Larsson redogör för inne-
hållet af detta fördrag, dock ej för dess separata artiklar. Det är
måhända ej ur vägen att erinra om dessas innehåll. I den första
af dessa lofva de bägge makterna att nästa vår utrusta ett antal
krigsfartyg att begagnas, där det af behofvet påkallas, Ryssland 15
linieskepp och 5 fregatter, Sverige 7 linieskepp och 3 fregatter.
Den andra art. förbinder bägge parterna att, om nöden kräfver och
fiendens styrka blir eller befaras blifva mer fruktansvärd, öka denna
styrka. Den tredje förklarar Östersjön för ett slutet haf. Den
fjärde stadgar att, om ryska skepp skulle nödgas att öfvervintra i
svensk hamn, de skola behandlas som Sveriges egna; den femte anger
regler för gemensamt öfverbefäl, ifall svenska och ryska eskadrarna
förenades, den sjätte och sista ändtligen rör skeppens förseende med
förråd, i nödfall i allierads hamn. Däremot berättar förf. om hvad
han kallar en tilläggsartikel till fördraget rörande Sundets försvar
och Gustaf IV:s skadeslöshet för lidna förluster och för omkostnader
för samma försvar. Benämningen »tilläggsartikels kan vilseleda.
Aftalet, tryckt hos Miljutin, finnes ej utfördt i fördragsmässig form
såsom tilläggsartikel till neutralitetsfördraget. Det är snarare att
betrakta som ett särskildt personligt aftal mellan härskarne. Det
kallas ock i Stedingks af förf. åberopade not för »särskild öfverens-
kommelse> (convention particuliére). — Tämligen utförligt redogöres
för det engelska våldsdådet i Barcelona d. 4 sept. 1800 samt däraf
föranledda förhandlingar med England, särskildt baron Ebrensvärds
beskickning till London. Den engelska styrelsens orättmätiga för-
farande mot Sverige får vederbörlig belysning. Någon rättvisa kunde
Ehrensvärd ej utverka — men han kunde redan i januari berätta
om den rastlösa ifver, hvarmed rustningar i engelska hamnar på-
gingo, och i början af mars, att flottan snart skulle afsegla. Lik-
väl väntas ej det engelska anfallet — det var Tolls åsikt —
förrän i slutet af april, om det:nu ens vore Englands afsikt att
angripa Sverige och Danmark, hvilket svenska sändebudet i Köpen-
hamn nästan betviflade.
Förf:s framställning af de omständigheter, som föranledde, att
den svenska flottan ej kom att deltaga i slaget d. 2 april, är måbända
i behof af en liten jämkning. Enligt förf. voro order ej gifna åt
amiral Wachtmeister, att flottan, så snart hon blifvit färdig, skulle
afsegla. Detta skulle framgå af Wachtmeisters bref af d. 30 mars,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
