Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BESKICKNINGARS BERÄTTELSER 69
Vi hafva med afsikt dröjt vid dessa händelser för att visa, att
C:s redogörelse därför väl behöfver någon jämkning, samt för att lämna
några mindre bidrag till belysning af en episod, hvilken, så vidt vi
veta, hittills aldrig utförligare behandlats hvarken från svensk eller
preussisk sida. Angående öfriga innehållet af C:s berättelse kunna
vi fatta oss i korthet. Hans framställning af Preussens allmänna
otrikespolitik under de år, som närmast föregingo Polens andra del-
ning, erbjuder aåtskilligt af intresse och utmärker sig i det stora hela
genom opartiskhet. Det kan icke bestridas, att denna skildring
ställer Berlinhofvets uppförande, i synnerhet mot Polen och Turkiet,
i en föga förmånlig dager. men så måste också medgifvas, att Hertz-
bergs handlingssiätt emot dessa båda stater onekligen vittnade om en
viss tvetydighet. De underhandlingar, hvilka Sverige och Preussen
förde sinsemellan under vintern 1789 och under våren 1790, för att
komma öfverens om en offensiv allians jämte en subsidiekonvention,
omtalas af C. ganska vidlyftigt. Att han äfven vid detta tillfälle
skarpt gisslar preussiska hofvets förmenta snålhet, är just icke under-
ligt, ty ban delade ju blott den då för tiden och ända till våra da-
gar allmänt gängse uppfattningen att preussiske konungen ännu
under denna tid var i besittning af sen fylld skattkammare». Emel-
lertid har genom nyare utredningar uppvisats. att den af Fredrik II
vid hans frånfälle efterlämnade statsskatten i själfva verket ingalunda
utgjorde så mycket, som man förmodade, samt att densamma dess-
utom hade rätt betydligt krympt ihop sedan år 1786.! Gent emot
den af C. förfäktade meningen måste därför också betonas, att Hertz-
berg uttalade den enkla sanningen, då han förklarade att, om Ber-
linhofvet >»skulle gå så långt, att det beviljade en million Rdlr
Brandenbg. uti subsidier, sa borde det redan anses hafva gjort det
allra yttersta», eller då han försäkrade, satt man snart kunde för-
sättas i det tillstand att själf behöfva taga sin tillflykt till penninge-
lån>, för det fall att man ville förskjuta >»så ofantliga summor», som
Sverige fordrade.
Ypperlig, så väl i formellt som i sakligt hänseende, är C:s fram-
ställning af preussiska hofvets politik i de stora diplomatiska frågor,
hvilka så ifrigt sysselsatte de europeiska kabinetten under de år,
som närmast följde på de i Frankrike timade omhvälfningarna. I
synnerhet utmärker sig den skildring, han lämnar om Preussens
förhållande till Frankrike under denna tid, genom en rikedom af
intressanta uppgifter och träffande reflexioner. Hvad beträffar frågan
om de orsaker, hvilka vållade, att 1792 års fälttåg mot revolutions-
arméerna fullkomligen misslyckades, hänvisar C. uttryckligen till sin
berättelse därom i en depesch af den 10 nov. 1792. Detta vidlyf-
tiga bref, hvilket utgifvaren meddelar (sid. 125 0. f.) såsom bilaga,
! Carisien oppgifver (sid. 121) att den preussiska statsskatten belöpte sig år
17856 >»vid pass till 80 millioner brand. riksdaler>, en felaktig uppgift. Enligt
Naudé a. st. sid. 221 utgjorde summan nämligen blott »51,302,010 Thaler>.
Angående Preussens finansiella svårigheter sedan 1780 jfr Naudé a. st. sid. 231
samt tabellerna vid slutet af denna mycket värdefulla ofbondling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
