Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 ÖFVERSIKTER OCH GRANSENINGAR
art ej får påräkna några nya uppslag, träffas dock äfven här någon
gång fina vinkar, såsom då förf. ur svenska folkets bittra erfaren-
heter under Kalmarkriget härleder dess ständiga redobogenhet i det
följande att sätta kriget in i fiendens land och ur konungens lär-
domar af striderna med de lättrörliga polska trupperna i Livland
och Preussen den nya, lätthandterliga beväpning och rörliga upp-
ställning, som vid Breitenfeld förskaffade honom segern. Som målet
för Gustaf Adolfs tåg norr ut i juni 1632 uppger förf. Sachsen och
dess räddning. Om bäjerska härens uppbrott för att söka förening
med Wallenstein erhöll han först i Nörnberg kännedom. Emellertid
vann konungen i själfva verket sitt ändamål. Genom att draga
fienden mot sig själf räddade han Sachsen och genom att sedan
draga till sig förstärkningar blef han äfven i stånd att försvara
Närnberg och åter rycka initiativet ur Wallensteins händer.
Som tryckfel eller misskrifningar må påpekas uppgifterna, att de
tyska furstarne indragit »biskops- och kapitalräntorna», att Preussen
kristnats >»i forntiden» och att evangeliska unionen stiftats 1607. Att
striden vid Litzen först begynt något efter middagen är en ny upp-
gift, för hvilken stöd tarfvats. När förf. kallar ryska kriget »jäm-
förelsevis bekvämligt>, må till jämförelse erinras om Jakob de la
Gardies bref och Gustaf Adolfs tal till ständerna efter fredsslutet.
Likartade äro ock de uppgifterna, att Nöteborg legat ungefär på
samma plats som nu Petersburg och att Gustaf Adolfs fredliga arbete
hufvudsakligen varit en rustning för kriget. — Emellertid torde
dylika oegentligheter i en eller annan detalj betyda mindre än
annorstädes i en folkbok, där det dock till slut blifver grundtonen
och framställningssättet, som lämna det starkaste intrycket.
Herr O. W. Ålunds arbete! är till omfånget det främsta. Af dess
cirka 350 sidor är endast ett 10-tal ägnadt åt Gustaf Adolfs fredliga
arbete. Också är boken egentligen en historia om krigen, särskildt
det tyska. Öfver hufvud taget verkar den mera som ett publicistiskt
än ett vetenskapligt historiskt arbete. Som den, tack vare sin ut-
styrsel och förf:s framställningskonst, nog torde ha att förutse en
större spridning, har det synts skäligt att påpeka en och annan af
de oegentligheter, som vid ett flyktigt genomseende fallit i ögonen.
Så uppges sid. I — med glömska af Possevino —, att före Mala-
spina ingen påflig legat på nära 100 år varit sedd i Sverige. Sid.
15 kallas Bohuslän en dansk provins. Det var ej länsindelningen
själf, utan en /fast sådan, som denna tid infördes (sid. 58—59).
Skotten Hamilton, som 1631 förde en hjälpkår till Tyskland, hette
ej Alexander, utan Jakob (sid. 149). Att många af de tankar, som
sedan ledde Gustaf Adolf att omskapa krigskonsten, ursprungligen
vaknat i hans hufvud under samtalen med de utländska officerarne i
hans faders tjänst, är väl ett alltför djärft antagande. Då förf.
(sid. 47) sätter hans första tanke på ett ingripande i de tyska
! Gustaf II Adolf. Ett trehbundraårsminne berättadt för ung och gammal.
Med öfver 100 illustr. och flere planscher. 346 sid. Sthlm, Bonnier, 1594.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
