- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femtonde årgången. 1895 /
16

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 E. HILDEBRAND

anspråk, och mot hvilken ständernas förnyade hyllning
kunde vara fördelaktig att åberopa. Det låg slutligen
liksom i luften en önskan att få konungadömet mera lag-
bundet och regeringen ingärdad i några fastare former:
det var en uppgift ärfd från Sigismunds kröning, som nmiel-
lantidens långa oro trängt åt sidan; adel och präster hung-
rade efter nya privilegier eller betryggande försäkringar,
som de aldrig lyckats utverka till sin belåtenhet af Karl
IX. Tillfället var alltför gynnsamt för att man skulle
låta det gå sig ur händerna: att vid hyllningen, möjligen
en eventuel myndighetsförklaring, fästa några villkor. Det
var naturligtvis i främsta rummet i rådskretsen dylika
synpunkter gjorde sig gällande, men de torde ej inneburit
något synnerligt öfverraskande för ständerna i gemen.
Detta resonnemang är ej alldeles gripet ur luften.
. Fallet 1611 står nämligen ej så enstaka i vår historia, så-
som man tyckes ha trott. Det upprepades vid Gustaf
Adolfs död. Då var ingenting alls bestämdt om förmyn-
darregering; det fanns intet testamente. Kristinas arfs-
rätt hade visserligen blifvit erkänd så nyligen som pa
riksdagen i Stockholm 1627. Icke dess mindre fick hon ej
antaga drottningtiteln genast, utan kallades gemenligen
»Hennes furstliga Nåde», ända tills den nya hyllningen ägt
rum på 1683 års riksdag, och rikets råd utfärdade under
mellantiden brefven i regeringsärenden uti sitt namn.! I
uttryckssätten vid riksdagens början tycktes dock olika
synpunkter göra sig gällande. Kristina kallades visser-
ligen i propositionen till ständerna en gång för »utkorad
drottning», men det talades äfven om »Hennes furstliga
Näde».” »Hennes furstliga Nåde fröken» är i rådsproto-
kollet det vanliga, dock icke undantagslöst, före hyllningen
och ersattes först efter denna af »Hennes Maj:t fröken»;
likaså i adelns protokoll till en början (som unga frökens

! Odhner, Sveriges inre historia, 3. 9. Jfr dock den egendomligt sti-
liserade fullmakten för Oxenstierna som legat ’": 1633, där orden »designata
regina» användas om Kristina.

> Gustaf Adolf, hette det där, >har allenast lämnat efter sig sin dot-
ter . .. furstinnan och fröken, fröken Kristina, Sveriges etc. utkorade drott-
ning och arffröken.> Arfsrätten hade blifvit >expresse år 1627... in på
vår nu förestälte furstinna och fröken stadfäst.» Hvarföre »vi böra blifva
eniga, att vi anamma, hylla och hålla högbemälta furstinna och fröken för
vår utkorade drottning och arffurstinna.>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 03:39:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1895/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free