Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 HENRIK SCHUCK
ligen fast, och när Bugge till förmån för sonsonen vill från-
döma honom äfven Ynglingatal, så kan Snorres däremot stri-
dande uppgift knappt anses så välgrundad, att den bör lägga
några hinder i vägen.
För bestämmande af den tid, då dikten skrefs, synes
man således nästan uteslutande vara hänvisad till de skäl,
som kunna hämtas ur dikten själf.
Bugge visar, att åtskilliga uttryck i Ynglingatal hän-
tyda på kännedom om eddadikterna Voluspå och Grimnis-
mål, och då dessa dikter enligt nu gällande åsikt författats
i början af 900-talet, drager han däraf den slutsatsen. att
Ynglingatal mäste härröra från en något senare period.
Men dateringen af dikter som Voluspå måste helt naturligt
blifva ytterst vansklig. och den möjligheten kan tydligen
ej uteslutas, att dessa dikter åtminstone till vissa partier
äro omarbetningar af äldre. Öfverensstämmelserna mellan
de nämnda eddadikterna och Ynglingatal kunna möjligen ock
förklaras däraf, att de nämnda uttrycken varit i viss mån
poetiska loci communes, som från äldre förlorade dikter
öfvergått till yngre.
Bugge fäster sig vidare vid stilen, särskildt vid de tal-
rika, ofta ganska invecklade »kenningarne, hvilka tydligen
icke kunna tillhöra en diktnings första barndomsperiod, utan
förutsätta en tämligen lång föregående stilutveckling. Den.
som utan att känna Snorres uppgift om Tiodolf såsom Ha-
rald Hårfagers skald, läser Ynglingatal, kan därför svår-
ligen sätta denna dikt tidigare än Voluspå. Kenningar
förekomma väl äfven där och hafva nog funnits också i den
äldsta germanska poesien, men till egentlig användning —
man kan väl säga öfverdrift — komma de först i skalde-
poesien. De flesta forskare, hvilka icke äro isländingar.
hafva med afseende på dessa kenningar kommit till samma
resultat som Bugge, och äfven Vigfiässon, som trots alla
sina fel mot den moderna filologiens metod mäste erkännas
hafva ägt en ovanligt fin blick för den isländska poesiens
egendomligheter, antog att de nu bevarade texterna af de
älsta skaldedikterna omskrifvits under perioden 970—1070.!
Finnur Jönsson, hvilken af nu lefvande forskare väl är
! Corpus Poeticum Boreale I. Introduction sid. S?2 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
