Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 HENRIK SCHÖCK
Three Fragments,! hvilkas trovärdighet visat sig vara sya-
nerligen stor. Dessa berätta, att den sedermera så be-
kante vikingahöfdingen Amhlaeibh (Olof Hvite) >»mac rig
Lochlanw> eller son af konungen öfver Lochlann kommit till
Irland, där alla vikingarne underkastat sig honom? Han
förde — heter det? — befallning med sig från sin fader om
många afgifter och skatter, men reste plötsligt bort. Im-
har (Ivar), hans yngre broder. kom efter honom att upp-
bära dessa skatter.t Three fragments omtala vidare, att
han ägt tvänne bröder Imhar och Oisle, hvilka sägas vara
söner till konungen af Lochlann,? och lyckligtvis upp-
gifves äfven hela deras släktledning. 871 säges Amhla-
eibh hafva farit »från Erin till Lochlann att föra krig
mot Lochlanns och hjälpa sin fader Goffridh, ty Loch-
lanns hade börjat krig mot honom>," och strax efteråt om-
talas den andra brodern Imhar såsom »mac Godfraidh, mic
Raghnaill, mic Godfraidh conungh, mic Godfraidh> d. v. s.
vi få här namnen på Olofs förfäder i fyra led.
Då Olof Hvites far lefde ännu 871, var han väl född i
början af samma århundrade, och då han 853 hade flera
vuxna söner, måste han vara född före 815. Hans födelseår
torde således hafva infallit omkring 810. Han säges vidare
853 hafva varit konung öfver >Lochlann>, men, såsom Zim-
mer visat," menade irerne med >Lochlann> icke Norge, utan
Danmark. De slutsatser, vi häraf kunna draga, äro viktiga.
Var Godfred 853 konung i Danmark, måste han hafva
varit en af de båda nepotes, till hvilka Horik 850 öfver-
lämnade vissa delar af riket, och i så fall var han sonson
till den 810 mördade konung Godofridus. Detta stämmer
förträffligt med de iriska annalernas vittnesbörd, att han
var son till Raghnaill. som var son af »Godfraidh conungh. >?
(Genom dessa iriska annaler blir det sälunda tydligt, att
" Utgifoa 1860 af John O’Donnavan. Genom prof. J. Steenstrups
godhet har jag erhållit detta arbete till lång.
” Jämf. Steenstrup II. s. 119
> Three Fragments 8. 124—127.
+ Då allt detta hänföres till året 853, få vi antaga, att Olof rest
samma år han kommit. Han vände ej tillbaka till Irland förr än 857.
> Three Frag. s. 171.
> Three Fragments s. 195.
7 Zeitschr. f. d. Altertum LIII, 8. 131 ff.
" Man torde observera det nordiska epitetet och därmed jämföra
Gudröds binamn >veidikonungr».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
