Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SENASTE UNDERSÖKNINGARNA RÖRANDE YNGLINGASAGAN 81
liksom öfriga delar af den danska monarkien stod på den
äldre ättegrenens sida.
Det sätt. på hvilket Eginhard omnämner förvecklingarne,
häntyder enligt min mening på, att de kämpande tronpre-
tendenterna varit af samma ätt. Sedan han omnämnt Hem-
mingus död 812 fortsätter han; »cui (sc. Hemmingo) cum
Sigifridus, nepos Godofridi regis, et Anulo, nepos Herioldi
quondam regis, succedere voluissent, neque inter eos, uter
regnare deberet, convenire potuissét» etc. »När båda ville
efterträda honom» betyder väl på vår tids språk — >»när
båda gjorde anspråk på successionen». Äfven uttrycket, att
de icke kunde komma öfverens om, hvilken som skulle blifva
konung>, häntyder ej på förhållandet mellan en usurpatorisk,
utländsk konungaätt och den legitima regentfamiljen, ty
att dessa i denna punkt ej kunde ordna tronföljden genom
en fredlig öfverenskommelse, är lika klart som att den le-
zitima ätten inom sig kunde träffa en dylik öfverenskom-
melse, så vida en tvist utbrutit mellan dess olika grenar.
De öfriga skäl, som Storm anfört till stöd för sin me-
ning, vill jag här af hänsyn till utrymmet ej upptaga, utan
hänvisar till Steenstrup I 73 ff, hvarest enligt min mening
Storms hypotes tillräckligt vederlagts.
Af det anförda är således klart, att ej blott Gudröd,
ntan äfven hans företrädare och efterföljare varit danskar.
Något skäl att antaga ätten såsom norsk finnes icke utom
Ares — och möjligen Tiodolfs! — uppgifter. Men till dessa
kunna vi ej sätta någon tilltro, emedan genealogierna be-
1 Tiodolf har hänfört denna gren af ätten till Norge, blott så vida
vå Pötni> är äkta, hvilket är tvifvelaktigt (se sid. 66 not 3), och Borror
betecknat en lokalitet i Vestfold — de öfriga ortsanvisningarne låta
förklara sig på annat sätt, och Tiodolfs strofer om Olof. Gudröds efter-
trådare, afse visserligen en norsk monark, men såsom jag sökt visa, till-
hörande det infödda, danska konungahuset. — Hvad Borror angår, är det
ej nödvändigt att antaga, att därmed afsetts Borre i Vestfold, och i sådan
händelse vore uppgiften ohistorisk, ty den Halfdan, som här väl menas,
dog tydligen i Tyskland eller Frisland. Det är därför ganska möjligt, att
hår föreligger en förvrängning af ett utländskt ortsnamn (jämf. s. 66 not 4.)
Jag tillåter mig att uppställa en gissning. De nordiska kristna slogo sig
i allmänhet ned i Frisland, som i norr genomflöts af floden Bordne (Bor-
dena). Landsflyktige nordiske höfdingar fingo i allmänhet län i Frisland
och möjligen fick äfven Halfdan ett dylikt — i likhet med sönerna Heriol-
dus II och Hemmingus. Han skulle i så fall hafva dött där. Kanske har
ten ursprungligen haft »i Bordå»>, ehuru detta i en senare tid uppfattats
såsom det norska ortsnamnet Borre.
Hist. Tidskrift 1895. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
