Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Ynglingar såsom namn på en svensk
konungaätt
Af
AXEL KOCK
Den tid är redan länge sedan förbi, då historikern och
språkmannen ansågo Heimskringlas Ynglingasaga inne-
halla fullgod historia. Vår tid med sin skepsis och sin
kritik har delvis för länge sedan hänvisat Snorre Sturlas-
sons berättelser i Ynglingasagan till folksägnens eller
mytens område eller till gränsområdet mellan historien och
sagan. .
Men vetenskaplig skepsis kan äfven gå för långt. Det
är otvifvelaktigt, att vissa af de konungar, som omtalas i
Tjodolfs Ynglingatal och i den på Ynglingatal byggande
Ynglingasagan, verkligen härskat i Sverige. Då t. ex. de
till Ynglingaätten räknade Ottar och hans son Adils om-
talas såsom Sveakonungar icke blott i Ynglingatal och af
Snorre, utan äfven i den angelsaxiska dikten om Beowulf,
så finnes ingen anledning betvifla, att Sverige i en grå
forntid verkligen haft två konungar, far och son, med dessa
namn.! Men om detta icke kan betviflas, så har man på
allra sista tiden sökt göra troligt, att Ottar, Adils och
andra till samma ätt räknade Uppsalakonungar icke till-
hört Ynglingaätten, utan Skilfingaätten. Deras namn
Ynglingar skulle — menar man — helt och hållet bero på
’ Jmf. t. ex. Montelius i Illustrerad svensk historia I, 246 och sär-
skildt Fahlbeck, Beovulfskvädet såsom källa för nordisk fornhistoria i
Ant. Tidskr. VIII, n:r 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
