Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 19
aa
att anfalla Danmark. Själf kunde han ej bidraga med
trupper, men skulle med hela sin makt sätta sig vid Rhen
för att hindra Frankrike att bryta in i riket och — såsom
det hette — att komma Danmark till hjälp. Då han dock
var för svag att allena möta Frankrike, tänkte han sig, att
huset Läöneburg med bidrag från Sachsen, Hessen och de
öfre kretsarna skulle uppställa sina arméer vid mellersta
Rhen. På grund af missämja med Lineburg vågade eller
kunde han emellertid ej taga initiativ, utan föreslog, att
K. M. härvid gick hans ärende och gjorde en concert med
de lineburgska hertigarne i denna riktning och därpå in-
bjöd kurfursten, som genast skulle bifalla. Närmast tänkte
sig kurfursten uppställa 20,000 man, Liineburg 10,000, hvar-
jämte han trodde, att prinsen af Oranien ville placera 20,000
vid Maestricht. På det sättet kunde i hast en här af 50,000 man
bildas till Rhen-ländernas skydd, om Frankrike bröte stille-
ståndet. Sverige behöfde för att betvinga Danmark anfalla
det med 15.000 man i Holstein och med all makt från
svenska sidan. Naturligtvis var denna anvisning till Sve-
rige att angripa Danmark för kurfursten endast ett medel
att vinna dess diplomatiska medverkan till sin egen plan
att skydda Tyskland samt att neutralisera Danmarks makt, i
fall Frankrike skulle vilja begagna sig däraf till en diversion.
Med detta förslag hade kurfursten i själfva verket
kommit ganska nära den plan, som Sverige och Liäneburg
redan aftalat, men visserligen med den väsentliga skill-
naden, att de 15,000, som opererade mot Danmark söder
ifrån, allena skulle anskaffas af Sverige, hvilket var så
godt som omöjligt. Alla försök af Graffenthall att vända
förslaget så, att Sverige och kurfursten först enades och
sedan vände sig gemensamt till Liäneburg — såsom det
hemliga aftalet var — afvisades. Men Graffenthall ansåg
sig ha godt hopp att ästadkomma en annan ändring med
begagnande af kurfurstens tillfälliga fruktan för Frank-
rike och Danmark. Han antydde såsom sin enskilda me-
ning för Bengt Oxenstjerna, att det, om blott Sverige ville
afstå Gollnow. torde vara möjligt förmå kurfursten öfverlåta
nägra regementen till Sverige mot Danmark eller rent af
själf medverka. Graffenthall föreslog därföre sin regering
att söka för detta pris förmå kurfursten lämna åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
