Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 LUDVIG STAVENOW
gåfvos för en tid. Denna förändring och utvidgning at
den föregående öfverenskommelsen var snart afgjord, och
Vellingk skref, att om k. maj:t täcktes originalisera det
insända projektet skulle det ofördröjligen utväxlas mot
hertigarnes original.
Karl XI gillade fullkomligt den nya föreslagna s. k.
traktaten, men fann bäst att dröja en tid med dess rati-
fikation, till dess han erfarit verkan af den föregående
öfverenskommelsen, som han, trots bestämmelsen om dess
hemlighållande, beslutit meddela kurfursten. Orsaken här-
till var den häftiga oviljan mellan Brandenburg och Line-
burg, som gjorde, att kurfursten med synnerlig misstänk-
samhet såg hvarje förbindelse mellan Sverige och Lineburg
och att han, om han ej fått kommunikation däraf, skulle trott
de öfverdrifna rykten om den oskyldiga defensivförbindel-
sen, hvilka den ingalunda kunde undgå att framkalla.
Af hertigarne upptogs beslutet att meddela försvars-
konventionen till Brandenburg med en högst oväntad hetta.
Uppskofvet med den sista öfverenskommelsens ratificering
tolkade man såsom en afsikt att slippa bistå hertigarne.
om krig uppstod till följd af Gartau-tvisten. Det med-
lingsanbud i denna tvist, som k. maj:t skyndat göra, af-
slogs, i det hertigen af Celle förklarade sig ej ämna under-
handla om en besittning, som hans hus egt i 400 år. Fram-
för allt fäste man sig emellertid vid mars-försäkringarnas
offentliggörande och anförde med ifver en mängd skäl.
hvarföre detta skadade hertigarnes intresse därhän, att om
de haft en aning därom, hvarje öfverenskommelse hellre varit
ogjord. Särskildt framhölls, att Brandenburg, som af her-
tigarne alltid misstänktes vara Danmarks intime förbundne,
torde röja ötfverenskommelsen för Danmark, som däraf finge
ytterligare anledning att sammansätta sig med Frankrike
och vice-versa; en missräkning lag kanske äfven däri. att
Danmark nu torde taga sig i akt för ett nytt angrepp mot
nedersachsiska kretsens städer, hvilket hertigarne gärna
skulle sett, emedan de i sadant fall fingo bättre tillfälle
än förra gangen att med Sveriges medverkan och säker-
ligen Brandenburgs neutralitet tukta Danmark och frigöra
sig från den hotande faran af dess närhet. Hertigarne för-
säkrade bada, att deras politik alldeles korsats, och begärde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
