Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 ELOF TEGNÉR
Onekligen var detta en ovanlig ämbetsmannabana; men
»generalen med träbenet», om hvars rörlighet under lands-
höfdingetiden på Gottland hans underlydande skämtsamt
brukade säga, att »det var en lycka, att han ej ägde tva
träben i stället för ett, ty dä hade ingen kunnat följa
honom>», visade sig vara en lika nitisk kammarkollegii-
president, som han varit jägareofficer, militärbefälhafvare
och landshöfding. Till 1847 kvarstod han i tjänst och
öfverlefde tio år sitt afskedstagande. 1857 gick han, 75-
ärig, ur tiden på egendomen Findered i Kalmar län, till-
hörig hans vän frih. Adelsvärd.
Såsom revolutionsmannen från 1809 tillhör Cederström
vår historia, men äfven såsom riksdagsman. Från åren
1809—1850 deltog han i alla riksdagar, och det svenska
riddarhuset har ägt få mera ihärdiga och oförskräckta
debattörer. Särskildt motsatte han sig hänsynslöst och
energiskt hvarje anfall på grundlagen af 1809, i hvars
tillkomst han ägde sin väsentliga andel. I konstitutionella
frågor tillhörde han den konservativa sidan af riddarhuset,
hvars typiske representant på 1840 och 50-talet var Au-
gust v. Hartmansdorff. Det skulle föra oss för längt från
ämnet att här inlåta oss på Cederströms långa och hed-
rande riksdagsbana, som med tiden gick alltmera åt höger.
I ekonomiska frågor var han dock en ifrig framstegsman.
Hans Järta och Jakob Cederström, som möttes vid
statshvälfningsplanerna 1809, följdes sälunda åt på äldre
dagar i gemensamt hat mot »liberalismens styggelser». Men
likväl trädde äfven i det offentliga lifvets brytningar skill-
naden mellan de båda männen från 1809 i dagen: Järta,
framför allt mannen af pennan, älskade icke den öppna
fejden, medan det Cederströmska krigarblodet stundom
äfven i fredstid svallade öfver.
,x ” «
Början af det stora krigs- och olycksåret 1808 fann
Jakob Cederström på ett besök i Finland. Han bevittnade
Björneborgs regementes mönstring, sedan underrättelse in-
gått, att den ryska invasionen var nära förestående. »Icke
en enda mam, säger han, »icke en officer syntes bestört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
