Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. CEDERSTRÖM OCH REVOLUTIONEN 1809 247
Hans Järta tog afsked, och då jag följde honom genom
min sal, fann jag, att af där församlade personer voro en-
dast några få kvar. Bergmästare Hedenberg, som af de
bortgående fått veta, hvad som förefallit mellan Hans Järta
och Skjöldebrand, kom inspringande och frågade mig och
den sistnämnde, huru det var möjligt, att bland alla dem,
som nyss här voro samlade, icke funnits några med nog
kraft att kasta ut den lille Hans Järta genom fönstret.
På min föreställning, huru obetänkt ett sådant tilltag skulle
hafva varit, sansade den unge mannen sig. Jag sade ho-
nom då: Middagen som är beställd på Beckers, måste för-
täras; jag far dit, och det kan ännu vara möjligt, att vi
bli tillräckligt många. Jag frågade Skjöldebrand: Följer
Ni med? Han svarade ja. Bägge mina bröder, jämväl
närvarande, följde ock. »Herr Bergmästare, sade jag, Ni kan
ännu träffa flera. Låt se att herrn gör sitt bästa och kom
själf!>
Han gick, och jämte honom kommo J. P. Lefrén, då
kapten, nu generallöjtnant, K. v. Hohenhausen, då löjtnant
vid finska gardet, nu generalmajor och statsråd, H. Wrangel,
kapten vid Svea lifgardet, och hans bror K. A. Wrangel, så
att vi voro nio personer i stället för 24 vid middagen ...
Konungen brukade färdas med hingstridare, kusk, ridande
page och en löpare bak på racken samt general Lewenhaupt,
tjänstgörande kaptenlöjtnant vid drabanterna, bredvid sig.
Det var således sex personer. Afsikten var icke att mörda
någon af dem, som följde konungen, utan att afföra dem
samtliga med honom till Vaxholms fästning; och som minst
tvenne för hvardera af dem, som åtföljde konungen, voro
nödvändiga för att kunna arrestera dem, ansågo vi oss för
svaga i antal för att våga försöket. Likväl fogade händelsen,
vanliga; och medgifvas måste, att det är svårt att inse, hurn Järta genom
detta argument skulle kunna hafva omstämt de förut så beslutsamma unga
männen. Lyckades företaget, så var Järtas bebådade motstånd ej att frukta;
misslyckades det åter, så var hans lif ej dyrbarare än hvars och ens eget.
— Jfr äfven berättelsen hos Schinkel (IV: 407 o. f.. såsom vanligt romanti-
serad), Björnstjernas Anteckn. II: 33, Adlersparre, Erinringar vid Bj:s
anteckn s. 140 m. fl. Enligt uppgift af B. v. Beskow (Lefnadsminnen s. 81)
skulle J. Cederströms broder, stallmästaren And. Cederström hafva varit
den >faux frére», som underrättat Järta om sammankomsten. Af J. Ceder-
ströms ofvan införda berättelse synes framgå att han, hurn gärna han än
sett dådet utföras, dock gifvit Järta rätt mot Skjöldebrand. Någon bryt-
ning egde ej heller rum mellan Järta och Cederström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
