Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. CEDERSTRÖM OCH REVOLUTIONEN 1809 257
Yttrandet skulle, om det blifvit fälldt, hafva röjt en
oförlåtlig råhet och hjärtlöshet; och på inre kriterier skulle
man, med kännedom om det ridderliga i Cederströms karak-
ter, kunna anse det omöjligt i hans mun, huru ifrig han
än varit att åstadkomma konungens arrestering. Med all
sin häftighet var han för mycket af en »preux chevalier»,
för att vilja håna olyckan. Men äfven andra skäl finnas
för vederläggning af denna smädliga berättelse; och det
torde icke sakna sitt allmänna intresse att med ledning af
samtida källor söka utreda, huru det verkligen tillgick under
de dystra förmiddagstimmarna på Stockholms slott d. 13
mars 1809.!
Att den fångne konungen ej behandlats med den vörd-
nad, som honom tillkom, medan han, utmattad efter sinnes-
rörelsen och plågad af kroppsligt illabefinnande, satt i en
länstol i >»hvita rummet», är intygadt genom mångas sam-
manstämmande vittnesbörd, ehuru den skildring af upp-
trädet, som först syntes i tryck, torde hafva varit öfver-
drifven och osannfärdig. Den finnes införd i en berättelse,
som under kanslipresidenten v. Ehrenheims namn finnes
tryckt i Adlersparres »Handlingar»?; och såsom sagesman
nämnes hofkansleren Zibet. Han fann, heter det, det rum,
hvari konungen vistades, i oordning, drottningens toilett
midt på golfvet, konungen sittande afbleknad och matt i
en länstol med hatten på hufvudet, »häftigt ansatt af upp-
kastning samt blodig på handen och rockskörtet». Rummet
var fullt af »militära och civila personer, som promenerade
! Crusenstolpe hade, såsom redaktör af den regeringsvänliga tidningen
Fäderneslandet, i uppsatsen >»1809 års män» (1832, n:o 180) prisat Ceder-
ströms hållning med afseende på den andel, honom tillkom i revolutionen.
Han hade, heter det där, i motsats till Adlersparre aldrig »bröstat sig»
däröfver: hans förfarande såsom offentlig person hade utmärkt sig genom
öppenhet och flärdfrihet o. s. v. Anledningen till Crasenstolpes förändrade
uppfattning torde dels vara att söka i hans förändrade ställning öfver-
hufvud, hvilken gjorde honom fientligt stämd mot Karl XIV Johans vänner,
dels i personliga förhållanden. Familjetraditionen i Cederströmska släk-
ten berättar om en häftig ordväxling mellan J. Cederström och Crusenstolpe,
som slutat med att denne i yttersta förbittring och under hotelser om hämnd
aflägsnat sig från Cederströms bostad. Han höll ord: och hans äreröriga
beskyllning har gått igen i litteraturen, ej blott i hans egen roman >Moria-
nem> och den tyske författaren Mäögges historiska roman »Erik Randalb>,
utan ock i — Ani&ps »Svenska adelns ättartaflor!>
? III: 156 o. f. På goda grunder har hela berättelsen stämplats såsom
understucken. Se Montgomery, Anm. vid Handl. rör. Sveriges äldre,
nyare och nyaste historia. Afd. 2, s. 25 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
