Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 271
genom den person, från hvilket det kom. Det var den
gamle, döende kurfurstens sista försök att bevara freden i
norra Europa och förhindra, att från detta håll signalen
gafs till ett världskrig, som hvarje skarpsyntare statsman
insåg förestå.
Karl XI:s stora förtroende till kurfurstens ofta upp-
repade löften att verka för hertigens fulla restitution hade
ganska snart börjat svigta. Från alla håll inberättade de
svenske ministrarne, Leijonclo, Vellingk, Macklier m. fl., att
kurfurstliga ministrarne förde ett dubbelt språk och i hemlig-
het styrkte Danmarks parti.! Men ändock blef Karl XI
frapperad, då i slutet af mars Falaiseau å kurfurstens vägnar
meddelade ett extrakt af en kurfurstens skrifvelse d. 13
mars.” som enligt svenska regeringens uppfattning syntes
strida mot alla de föregående försäkringarna. Kurfursten
förklarade däri, att han väl fortfarande med all flit skulle
bedrifva medlingen, men att hans farhågor tillväxte, att en
biläggning i godo ej skulle visa sig möjlig därvid, i synner-
het som båda parterna ännu rörde sig med extremis. Hit-
tills och så länge han ännu haft något hopp, att Danmark
skulle ändra resolution och förklara sig till ansenligare vill-
kor, hade kurfursten gjort de skarpaste föreställningar, men
ej uträttat annat därmed än ådragit sig beskyllning för
partiskhet. Det är tydligt, att Danmark ej skall i godo
medgifva restitution eller annan equivalent än de båda
grefskapen, och att därigenom slutligen ett krig måste upp-
stå. Men ett krig är ruinerande för det allmänna och för
hertigen, det skall skada det evangeliska väsendet och gifva
Frankrike tillfälle att bemäktiga sig Rhenströmmen, kanske
hela riket. Dessutom kan hertigen — enligt kurfurstens
mening — icke räkna på hjälp af någon annan än Sverige.
Kejsaren kan intet göra för hertigen, så länge han är upp-
tagen af kriget mot Turkiet, och har också gifvit detta
tämligen tydligt tillkänna liksom sin mening, att hertigen
ej alldeles bör afslå ett anbud af zequivalent. Han kan
dessutom icke utan rikets bifall begynna ett krig för Slesvig,
! Redan 15 febr. börjar Karl XI själf uttala misstankar om Branden-
burgs uppriktighet. K. M. till Vellingk.
? Finnes såsom bilaga till K. M:s bref till Leijonelo och Vellingk 2S
Mars; i sammandrag hos Pufendorf il. c., 3. 1609.
Hist. Tidskrift 1395. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
