Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 281
jembna grentzer och en unierad mackt, som för varit
distraherat, ty Danmark skulle då blifva Sverie en svårare
granne än tillförende och ey stanna vidh Slessvig, men
sedan gå vidare på then ene eller andre sidan, och dher-
före fordrar Sveries interesse, fast dett cy vore hertigens af
Hollstein, at Danmarck hålles alltidh i värck vedh Holl-
steinske tvistigheterne.> Dessutom >bör man ey gifwa her-
tigen anledning att föreena sigh medh Danmarck och be-
taga all materiam litis, efftersom han derigenom skulle
föranlåtas till att renunciera sine engagementer medh
Swerie och giöra ett medh Danmarck, eronan Swerie till
ingen ringa nadeell.>
En klarare framläggning af svenska politikens håll-
ning och motiv i denna fråga kan man ej önska. Den
blottar, huru långt man var kommen från Johan (Gyllen-
stjernas skandinaviska tankar under Bengt Oxenstjernas
regime, på samma gång som den reelt och utan omsvep
under den själfklara förutsättningen, att en verklig vän-
skap med Danmark var en omöjlighet, visar, hvad den hol-
steinska hertigen egentligen var för Sverige. Slutet på
öfverläggningen blef äfven, att »dett kan blifva vidh dett
svar. som är allaredha gifvit åth Brandenburgiske Mi-
nistren, till thess man vidare får se, huru sakerne och
conjuneturerne sigh skicka»! Alldeles så visst och be-
stämdt afvisande låter ej detta. Det antyder åtminstone
någon tvekan hos Karl XI, och att möjligheten af en kon-
junkturpolitik i holsteinska frågan ej är alldeles utesluten.
I instruktionerna till de svenska ministrarne, särskildt
Vellingk, framlyser dock ingen tvekan. Han skall betyga
K. M:s oförändrade uppsåt och synnerliga nöje med hertigens
deklaration af den 17 mars.?
Den gamle kurfursten, hvars försök att försona de
stridande intressena i norra Europa misslyckats, låg redan
på dödsbädden. Då Sveriges afvisande svar kom, återstod
endast att söka förhindra förhandlingarnas i Altona af-
brytande. För att undanrödja Karl XI:s misstankar om
Brandenburgs uppriktiga uppsåt vid medlingen, fick Falaiseau
förklara för Bengt Oxenstjerna, att den förra propositionen
! Enligt påskrift på samma aktstycke.
> K. M. till Vellingk 2S mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
