Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 LUDVIG STAVENOW
maning till att gripa kraftiga medel, som ej kunde till-
bakavisas, utan att Sveriges hela prestige skulle därpå
lida. Vellingk själf, ifrig holsteinare, fruktade hertigens
affall — »hertigen intimideras allt mer», skrifver han den
6 juli — och kallade baron Görtz från Hannover samt
kanslern Fabricius från Celle att jämte Vellingk vaka
vid detta tillfälle och hjälpa sätta mod i hertigen. Vel-
lingk försäkrade med ifver, att K. M. härvid kunde fullt
lita på liäneburgska huset trots alla intriger från andra
håll att öfverdrifva dess vänskap med Frankrike.
I Sverige öfverlades lifligt. Karl XI vände sig såsom
i regel vid viktigare tillfällen till sitt råd, där Sveriges
yttre politik i hans närvaro diskuterades den 9 och 10 juli.!
I rådet föredrogs en hel berättelse om hvad som skett i
rikets yttre angelägenheter, sedan sista rådslag gafs med
anledning af kurfurstens af Brandenburg förslag till hol-
steinska frågans lösning, samt huru, sedan förhandlingarna
i Altona afstannat, hertigen vändt sig till K. M:t med bön,
att han ville tillgripa kraftigare medel. Då Sverige låtit
tilltala Danmark med allvarsamma memorial och föreställ-
ningar och brukat sådana expressioner, som antydt, att
mera allvar torde följa, och därtill låtit fråga sina allierade
hvad de ärnade göra till saken, synes det, som om »dett
skulle hafva ett slätt uthseende, om alle ofvanb:te förbe-
redelser så plöttsligen stanna skulle.> Det vore då äfven
att befara, det hertigen af Holstein skulle göra sitt »ac-
commodement» med Danmark, så godt han kunde, hvarvid
Danmark ofelbart skulle fordra, att hertigen afstode alla
förbindelser med Sverige, »då hans accommodement torde
ock kunna blifva af sådan beskaffenhett, att dett blefve
någorlunda tilldrageligit för honom, men att dess svåraste
! Alla rådsprotokoll i utrikes ärenden för 1658 saknas. Den redogö-
relse Carlson gifver (IV, s. 365) af diskussioner i rådet detta år är tydligen
hämtad från kanslikollegii protokoll, som omtala liknande diskussioner i
kanslict. Detta framstår äfven däraf, att Gyldenstolpe, som säges med ifver
förfäkta en viss ståndpunkt, ännu icke var riksråd utan blott hofkansler
och såsom sådan möjligen kunde föredraga, men ej förfäkta någon stånd-
punkt i rådet. På K. M. torde dessa förberedande diskussioner i kansliet
ej haft inflytande. Ofvanstående uppgifter om rådsöfverläggningar den 9 0.
10 juli äro hämtade ur en akt: >»>Anledningh till Deliberation öfver ett
Breff till K. M. ifrån hans D:lt Hertigen af Hollsten,» bland memorialer
uti utrikesärender 1688—1691. På detta aktstycke finnes antecknadt, att
det förehades af K. M. och rådet den I och 10 juli 1688.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
