Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 307
Med dessa båda omkastningar, som redan vid årets slut
syntes afgjorda, föllo alla Danmarks förhoppningar om en
god lösning af dess nordiska konflikt, alla förhoppningar
att Sverige och hertigen skulle gifva efter, alla resultat af
ett tioårigt ansträngande och utmattande politiskt arbete.
>En gräslig förbittran spörier man här särdeles vid hofvet
emot Holland — skrifver Leijonclo den 14 dec. — ja så,
att konungen sielf har kunnat tåhla, att öfver des bord en
generalsperson uthbrustit har och sagdt, att han önska wille
att se printzen af Oranien på en eschaffaut>» Danmark
öfvergaf nu alldeles sin hotande ställning. Den nya alli-
ansen med Frankrike tecknades ej, och på kurfurstens af
Brandenburg föreställning, att Danmark ej borde afbryta
de vänliga förhandlingarna med hertigen, emedan både kur-
fursten och hans grannar i sådant fall måste uppträda mot
detsamma, svarades undvikande, att Danmarks mening ej
varit att genom någon fientlighet utan genom traktat och
vänlig afhandling afgöra den holsteinska saken. Danmark
kom till och med till viss grad i en obehaglig mellanhand
mellan sina båda och enda vänner, Frankrike och Branden-
burg. Det var i defensivallians med båda, men då franska
trupper brandskattat Cleve, fordrade kurfursten bistånd en-
ligt fördrag af 4,000 man, som Danmark hvarken kunde af-
vara eller af hänsyn till Frankrike vågade lämna. En
häftig brefväxling härom mellan Danmark och Brandenburg
följde, som synes tillspetsats i skärpa i början af år 1689.
Lika mycket som den politiska horisonten mörknade för
Danmark, lika mycket ljusnade den för Sverige. Det, som
man länge väntat och eftersträfvat, inträdde nu, och verk-
ningarna däraf kändes omedelbart. Gabriel Oxenstjerna,
som från Wien begifvit sig till Haag att här söka med-
verkan till de nordiska pakternas upprätthållande, anlände
just i brådskan och oron strax före flottans afgång.! Allas
tankar voro riktade på det stora företaget och på Frank-
rikes krigshot. Därtill kom, att rådspensionären Fagel var
döende och regeringsverksamheten äfven däraf förlamad.
Någon underhandling om hjälp kunde under sådana för-
hållanden ej komma i fråga. Oxenstjerna fick inskränka
! Oxenstjernas första bref från Haag är 10 okt. 1688.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
