Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 315
gamla idéen för en samverkan, något modifierad i detalj.
Till sist föreslogo hertigarne att efter anträdda operationer
concertera, hvilka gemensamma mesures man efter krigs-
räson och till bådas säkerhet, uppkomst och välfärd samt
det allmänna väsendets bästa efter omständigheterna borde
företaga, och att sins emellan fastställa, att man junctis
animis, viribus et consiliis uppriktigt håller tillsamman, i
synnerhet som K. M. och det hertigliga huset torde i för-
ening vara i stånd att i betydande mån bestämma freden i
Tyskland och skapa sig själfva säkerhet. Dessa något dunkla
ord syftade tydligen på, att man, om krigslyckan vore god,
äfven skulle tänka på något förvärf för egen räkning och i
nära förening försvara detta samt gemensamt uppträda i
den europeiska politiken.
Detta förslag gillades i alla dess punkter af K. M.,!
och öfverenskommelsen mellan Sverige och Liäneburg kunde
därmed varit klar snart nog, ehuru några smärre punkter
alltid fordrade öfverläggning och tid. Men när Görtz an-
ländt till Stockholm, ankom strax efter honom en kurir
(13 okt.) med några nya fordringar, föranledda af den fara
för nedersachsiska kretsen, särskildt Hamburg, som ansågs
hota från Danmark, medan hertigarne enligt sin förpliktelse
såsom tyska riksfurstar sände sina härar till Rhens försvar.
Hertigarne oroades därjämte synnerligen af den mellan
Sverige och Holland ingångna konventionen om truppers
öfverförande från de tyska provinserna till Holland. De
fruktade, att äfven Sveriges krigsmakt i Tyskland därigenom
skulle försvagas och Danmark finna ett synnerligen lämpligt
tillfälle att slå ett slag. Görtz fick därför i hast tillfoga
ett secundum membrum till sitt memorial, hvari han å
hertigarnes vägnar begärde, att K. M. ville, medan deras
trupper voro vid Rhen, hålla i ordning de utlofvade 6,000
man att genast vid behof förena sig med i nejden varande
celliska och brandenburgska trupper, hvarför hertigarne
äfven begärde, att K. M. ej lät sina till Holland destinerade
trupper aftåga förr, än deras antal vore fullt ersatt, vidare
att K. M. behagade transportera"tytterligare nya regementen
till Pommern och göra Danmark ombrage genom hotelser
! >Apostille till att tiena till swar på Herr Baron Görtz memorial»
bland länebnrgska sändebuds memorial etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
