Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 319
att K. M. med svenska trupper kunde marschera öfver till
de danska öarna. Först den 12 februari 1689 tecknades
det formliga fördraget i Stockholm och ratificerades af
Karl XI den 19 och af hertigarne den 24 febr.
Karl XI hade ändtligen nått hvad han så länge efter-
sträfvat, en bestämd och afgörande slutpunkt i sina långa,
omsorgsfulla diplomatiska förberedelser för att trygga sig
mot alla oförutsedda faror och isolera sin motståndare, när
han nu åter skulle tända kriget mellan de båda nordiska
kronorna för att framtvinga hvad han ansåg såsom Sve-
riges traktatenliga rätt och såsom dess sannskyldiga in-
tresse. Både de allmänna konjunkturerna och de politiska
förhållanden, som närmast kunde bestämma det nordiska
statssystemets kriser, hade mognat så gynnsamt, att han
med fullt lugn ansåg sig kunna pröfva en blodig kamp.
I det inre hade hans trägna arbete väsentligen gjort
sitt verk. Allt motstånd mot den kungliga myndigheten
var brutet, kronans kredit och affärer upprättade och Sve-
riges flotta och här starkare än någonsin. Vid slutet af
år 1688 utgjorde den svenska krigsmakten till lands om-
kring 64,000 man, hvaraf 46,000 fotfolk och resten kavalleri
och dragoner. Af denna betydande styrka voro omkring
36,500 förlagda i Sverige, 11,000 i Finland, 7,000 i öster-
sjöprovinserna och 9,500 i de tyska provinserna.! Den
flotta, hvaröfver Karl XI förfogade, bestod af 42 skepp,
däraf 29 med öfver 50 kanoner, förutom brandare och last-
fartyg.” De viktigaste fästningarna inomlands, Kalmar,
Göteborg, Malmö och Marstrand, i östersjöprovinserna Narva,
Riga, Dinamiände samt i Tyskland Wismar och Stralsund
! I östersjöprovinserna synes den svenska krigsmakten ännu ej hafva
återupprättats efter föregående krig. Fotfolket därstädes utgjorde blott 38
kompanier med 5,386 man, därtill 1,535 hästar i Estland. I Lifland och
Ingermanland fanns intet annat kavalleri än adelsfanan, men beträffande
densamma hade ännu i slutet af 1683 inga uppgifter inkommit sedan sista
kriget. >»Generalförslagh på hela K. M:s militie efter dhe förslagh och ef-
terrättelser som till den 31 dec. a:o 16858 äre inkombne>. Bilaga till Sekr.
propos. 1689. a
? »>Specification uppå Kongl. Maj:s för tiden befindtlige Örlogsflåtta
med dhe der under varande Brandare och Lastdragare.> Bil. Sekr. prop.
Åf de stora skeppen var ett med 80 kanoner ännu på stapel och färdigt
att gå i sjön först på hösten 1689.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
