Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Nordlander. Den förstnämnde bar behandlat Jämtlands och Härjeå-
dalens forntid och fornminnen, hällmålningarna vid sjön Skärvången
m. m. samt äfven meddelat ett antal Fornhandlingar rörande
Jämtlands län; lektor Kardell har behandlat Jämtlands och Här-
jeådalens k yrkors räkenskaper 162&—31 och kand. Nordlander
Härjeådalen på Erik XIV:s tid.
— Lektor S. J. Kardell har som separattryck ur Jämtlands-
posten utgifvit Prosten Tidemans Dagbok i bearbetning. Henning
Tideman, af en med flera kända Norrlandsfamiljer befryndad Jämt-
landssläkt, föddes 1699, var en tid rektor vid Frösö skola, blef se-
dermera kyrkoherde i Rödön samt prost och dog 1763. En bror
till honom var ingeniören Johan Tideman, bekant i litteraturhistorien
genom sitt inflytande på Hedvig Charlotta Nordenflycht och sin för-
lofning med henne. Prosten Tidemans dagbok förvaras i >Jämtlands
bibliotek» och innehåller en mängd notiser af lokalhistoriskt och bio-
grafiskt intresse, liksom upplysningar om förhållanden i Jämtland
på hans tid. För den politiska historien åter är, såsom utgifvaren
själf anmärker, icke mycket att hämta. Såsom en kuriositet kan
anföras en minnesvers öfver de 1739 licentierade riksråden: sKors
(Creutz), huru Hård sitter Barken på Bielken, sade Bonden till
Dufvan> (Taube). Äfven en latinsk minnesruna öfver samma till-
dragelse anföres: »Crux, Cortex, Durus, Trabs, Rusticus atque Co-
lumba Pares consilio paria fata ferant.s — Såsom ett Bihang med-
delas några notiser om bergshandteringen inom provinsen Jämt-
land på 1700-talet.
— Antalet tryckta nationsmatriklar har ökats med Smålands
Nation i Uppsala. Biografiska och geneulogiska anteckningar.
hvaraf första häftet utkommit 1894. Förarbetena för dessa anteckningar
börjades 1887 af fil. kand. G. Norlander. Numera byråingeniö-
ren Å. G. Ekstrand öfvertog sedermera arbetet och fortsatte det,
tills han lämnade Uppsala. Redigeringen har sedermera fullbordats
af bibliotekarien P. G. Vistrand och juris stud. M. Seth. Första
häftet, som sträcker sig in på 1716, upptager 702 namn. Till
grund för det hela ligger nationens album i Uppsala, men för upp-
gifternas fullständigande ha naturligtvis kräfts både en vidlyftig
brefväxling för ännu lefvande personer och forskningar i otryckta
handskriftsamlingar. Arbetet bär alla tecken till att vara omsorgs-
fullt utfördt. Biografiska data lämnas, så vidt möjligt fullständigt,
kortfattade karakteristiker meddelas, när källorna därtill erbjuda
ledning, likaså genealogiska upplysningar om vederbörandes fring-
skap och släkt samt descendenter samt slutligen äfven bibliografiska
notiser. Vår tids med så stor förkärlek omfattade biografiska fork
ning bör här finna ett intressant material. Det blir måhända 1tfi
fälle, när någon del föreligger färdig, att utförligare återkommad till
arbetet.
— ”Theol. kand. A. Brandrud i Kristiania, en lärjunge 4 tll
den bekante kyrkohistorikern, numera statsrådet A. Chr. Bang, Mar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
