Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 C. BILDT
Med dessa, äfvensom med de öfrige svenskar som peti-
tionerat om understöd skulle noggrann räfst anställas. Det
skulle undersökas, om de verkligen voro svenskar, om de
voro födde katoliker eller ej, samt om de hade tillräckliga
medel till sitt uppehälle utom pensionen. Ifråga om Vasenau,
Sundius, Galdenblad och Svensson var detta blott en form-
sak, ty de voro för kongregationens ledamöter gamla be-
kanta, men den mystiska nunnan i Viterbo och den lika
hemlighetsfulla svenska flickan i klostret i Citerna hade
de ej riktigt reda på. Dessutom hade, såsom vi snart skola
se, nya giljare till Birgittas nådebröd uppenbarat sig.
Abbé Bonaventuri fick i uppdrag att förteckna arkivet
samt att taga tillbaka nyckeln från en viss ecanonico de
Marchis, som haft densamma om händer.! Han hade äfven
åtagit sig att undersöka Altomiänster-munkarnes anspråk och
föredrog snart för kongregationen hvad som förelåg. Den ni-
tiske Hörmann hade under tiden utverkat nya rekommenda-
tionsbref från kurfursten, men också något nedsatt sina an-
språk, ty han begärde nu alternativt antingen hospitalet, eller
åtminstone fri bostad och passande underhåll för två proku-
ratorer samt fyra studerande, som borde vara bayerske
birgittiner.? AA andra sidan hade i de svenske konverti-
ternes namn inlämnats en vidlyftig promemoria,? hvari
utreddes hurusom hospitalet från början tillhört Vadstena
kloster, men icke birgittiner-orden, samt hurusom Sigis-
mund, då han öfvertog hospitalet, bestämt att inkomsterna,
då pilgrimer ej funnos, skulle användas till landsflyktige
svenskars underhåll och uppfostran, såsom också alltid ägt
rum. Memorialet, som att döma af stilen utan tvifvel
flutit ur Galdenblads penna, framhöll de fördelar som kyrkan
hade däraf att svenskar som omvände sig kunde hoppas få
något understöd, samt den orättvisa som skulle ske de
konvertiter, som åtnjöto understöd, om de nu beröfvades
detsamma. Detta kunde medföra deras äterfall i kätteriet
samt skulle säkert försvara nya omvindelser.
Kongregationen stod tydligen från början på svenskarnes
sida. De hade traditionen för sig och representerade dess-
! Han hade under Kristinas sista år varit hennes >majordomo»>.
> Höromnn till Scarlatti 17 febroari 1690.
3 Cod. cit. V, 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
