Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 C. BILDT
tidens och renässansens författare, Aristoteles, Plato, Seneca,
Cicero, Ovidius, Juvenalis, Horatius, Virgilius, Petrarca,
Aeneas Sylvius, Erasmus m. fl. återfinnas bland hans hjälp-
trupper, liksom Birgitta, Johannes och Olaus Magnus. Med
allt detta är det sannolikt att författaren sköt långt öfver
sitt mål. De protestanter, som omvändts af hans böcker, torde
vara lika lätt räknade, som de läsare, hvilka lärt sig döds-
förakt af Ciceros »de morte contemnandas eller känt sin tro
stärkas af Norbecks teologi. Däremot ägna de sig för-
träfligt till uppslagsböcker vid teologiska disputationer.
Utom de nämnda arbetena utgaf han äfven 1669 »Portentum
Penitentice sive Vita S. Petri de Alcantara>, en kompilation
ur äldre biografier öfver helgonet samt ur kanonisations-
processen, i formelt afseende Skyttes yppersta verk.!
Ar 1654 erhöll Skytte efter upprepade ansökningar
tillstånd af sine andlige förmän att företaga en i många
ar påtänkt och efterlängtad resa till det heliga landet, dit
han begaf sig öfver Frankrike och Italien, utan att låta
skrämma sig af den i österlandet utbrutna pesten. I Jeru-
salem såg han med beundran talrika skaror af min och
kvinnor, gamla och unga, komma pilgrande till frälsarens
graf från Ryssland, Persien, Indien och Ethiopien.? Han
måste erkänna, att de skismatiskes trosnit var större än de
romersk-katolskes, och att de bragte västerns rättrogne
till skam för sin ljumhet, men han konstaterade samtidigt
ej utan en viss belåtenhet att de senare, och särskildt fran-
siskanerne, behandlades af turkarne med större aktning än
grekerne. Frukten af hans resa blef »Peregrinatio Sancta-,
hvilkens inledning är daterad Jerusalem på S. Pauli om-
vändelsedag den 25 januari 1655.
Från Palestina begaf han sig till Rom, där han fick
sitt hemvist i det ryktbara klostret Araceli på Capitolinm.
Där tillbringade han fyrtio ar i bön och arbete, ständigt
behållande sitt intresse för fäderneslandet och verkande för
dess omvändelse med sin flitiga penna. Kristinas omvän-
delse var utan tvifvel för honom en stor glädje, och han
skyndade att i entusiastiska ordalag tillägna henne sin
1 Tillägnad Clemens IX:s brorson kardinal Jacopo Rospigliosi. Rom
1669. 4:0.
? Peregr. Sa 353 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
