Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. BIRGITTAS HOSPITAL 413
mål, bjöd på åkningen ända till Modena. Därifrån till
Bologna bjödo jesuiterna i Modena på skjutsen. Sedan fingo
de ridå på asnor till Loreto, hvarifrån resan till Rom
skedde dels i vagn dels till häst.
Den 20 maj 1699 togo de sitt inträde i Birgittahospi-
talet, som sålunda äter fick höra svenska, om än ibland
bruten, talas inom sina murar. De funno där före sig en
annan svensk, Georg Dahlberg, som varit där sedan novem-
ber 1698, antagligen i samma ändamål.! Kardinalen var
emellertid, såsom Gottzeer förutsett, icke alldeles nöjd med
de nya alumnerna: bröderna Sallier voro savoyarder, hette
det, och Poget från Köpenhamn, och det fick skrifvas ytter-
ligare för att lugna hans betänkligheter. Starhemberg,
hvars nit för propagandan icke hvilade,” var nu jämte Golt-
zeer i Linz, hvarifrån han den 26 aug. 1699 utfärdade ett
mycket diplomatiskt intyg om att intet hinder funnes för
Poget att fritt vistas i Sverige och gagna detta sitt fäder-
nesland, och Goltzeer skref till Dertius att man med litet
tummande mycket väl kunde aflägga ed pa att han var
svensk. Dessutom anskaffades ett annat intyg i samma
syfte från en jesuiterpater i Köpenhamn och därmed tyckes
udda ha fått vara jämt.”
Vi hafva nu hunnit till 1600-talets slut samt också till
slutet af de handlingar som hittills kunnat anträtfas om
Birgittahospitalet och de svenskar, som samlade sig kring
detta fäderneslandets enda minnesmärke i den eviga staden.
! Handlingarna innehålla inga andra upplysningar om denne Dahlberg.
? Starhenberg lämnade vid sin död ett legat till Fundatio septentrio-
nalis, hvilket dock ej kunde utgå såsom stridande mot släktens fidvikommiss-
bestämmelser, (odaterad böneskrift från Gottzeer, numera fondationens pro-
kurator till Clemens XI). Han ber påfven om ett bidrug till stiftelsen, i
hvilken händelse Starhembergs broder ville söka utbetala legaten. Af en
annan petition i samma syfte till Clemens XI från en af föreståndarne
(underskriften bortsliten) af 1 december 1707 frumgår att kejsaren gifvit
den nordiska missionen ett årsanslag af 1,000 floriner.
3 Handlingarna lämna inga vidare upplysningar om de fem seminari-
sterna, utom att Petrus Hogg i juli 1700 var i Rom och skulle vistas hos
fäderna i S. Birgitta, tills tillfälle erbjöde sig att skicka honom tillbaka
till Linz. Två andra svenska namn förekomma ännu. Jesuiten Henricus
Cuperus i Köln skrifver den 21 april 1699 till kardinal Paolucci för att
begära reshjälp till Rom för svensken Nicolaus Grammius, Mathie filius,
suecous nobilis, magister philosophi:e, f. d. hofpredikant och därtill f. d. re-
gementskvartermästare vid svenska legionen i Flandern. Prefekten i Pro-
pagandan G. F. Malavolta skrifver till Albani att en svensk vid namn
Gustav Lorman, som kardinalen omvändt, utmärker sig för flitiga spik-
ningar. Det är allt som om dem nämnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
