Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
S. CLASON
lame nu stadgat sig i ett visst förhållande till
bankomyntet (ungefär som 2 till 3), och således en nominell
inlösen skulle med ett slag gifva alla kreditsedlar en tredjedel
högre bankovärde, än de nu hade, ocli därigenom tillskynda
alla deras innehafvare, som mottagit dem med agio, en hög
och opåräknad vinst.1 Utskottets majoritet var också för
rabattering, men därmed var icke afgjordt, huru stor rabatten
skulle vara. I samma mån, som det blef tydligt, att den
ej skulle blifva satt så högt som till de af Lagerheim
föreslagna 33V» %> kräfdes emellertid större kapital för
realisationsfonden, men därmed växte ock svårigheten att på en
gång till fullo anskaffa det. Då därtill kom, att
bankoutskottet ansåg sig behöfva större silfverfond i förhållande
till kreditsedelmassan, än Lagerheim hållit nödig, kunde
hans förslag ej genomföras. Omsider stannade man under
dessa öfverläggningar i stats- och finansutskottet genom en
votering, där borgarnes och böndernas röster fällde utslaget
— de adlige medlemmarne voro splittrade, prästerna röstade
för 20 % — för en realisationsrabatt af blott 162/s %■
Såsom grundval för den härigenom betydligt ökade
realisationsfonden framlades efter hand förslag om en s. k.
förmögen-hetsafgift, och då, trots rabatten, denna ej ansågs kunna
tagas så stor, att man med dess stöd trodde sig kunna på
en gång inlösa mer än 2/3 af kreditsedelstocken, föreslog
inan att låta utbyta återstående kreditsedlar, likaledes efter
rabatt, mot s. k. bankokurantsedlar att inom vissa år inlösas
af banken. På dessa grunder byggdes det kompromissförslag,
som omsider blef riksdagens beslut.
Följer man de månadslånga förhandlingar, ur hvilka
detta förslag framgick,-’ får man det bestämda intrycket,
1 Jfr Hamnström, a. a., sid. 79 ff.
2 llamnströin följer ntskottsförhandlingarna nästan dag för dag. och
hans framställning af dem är i allmänhet noggrann och ingående, om iin
onekligen en viss ojämnhet och otydlighet soinligstädcs vidlåder densamma.
Så t. ex. redogör han, i fråga om de till utskottet inlämnade
realisations-projekten, tämligen utförligt för vissa delar af Liljencrants’, ehuru detta ej
lades till grund för den sedermera antagna planen, men påvisar icke, huru
i en del andra ungefär samtidiga memorial förslag framställdes - såsom
t. ex. om hankokurantsedlar — hvilka sedermera upptogos uti planen.
Äfven amlra ojämnheter förefinnas i skildringen af utskottsbehandlingen: olika
moment i densamma stå nu väl skarpt mot hvarandra utan de förmedlande
öfvergångar, som kunnat vinnas, om här och där mer uppmärksamhet ägnats
åt olika förslagsställares motiveringar eller åt en del efter hand inlämnade
memorial. — Synnnerligen otydlig är framställningen af statsutskotts vote-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
