Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
S. CLASON
rätten att fa votera om bestämd bevillning st id. man vill
reservera sig.
Det var detta, som Sköldebrands memorial af d. 23 maj
uttryckligen afsåg, och som Axel Adlersparre framhöll midt
under realisationsdebatten; det var ock därtill Sköldebrand,
som först öppnade striden om förbehållen, begränsade sitt
yrkande. Äfven De Geers uttalanden lägga alltjämt stark
tonvikt på »tiden för bevillningen», och Hans Hjerta, som
först af alla uppdrog skillnaden mellan bevillningen till
realisationen och den till riksskulden, motiverade sin fråga
om, hvad Brahe inbegrepe under ja-propositionen, med
förklaringen, att han ej kunde ingå i den senare bevillningen
»pä unnat än bestämd tid .
Skälet, hvarför en del oppositionsmän yrkade pa denna
åtskillnad mellan bevillningssummorna, var ock tvifvelsutan
intet annat, än att de därigenom trodde sig kunna lättare
nå målet, den bestämda bevillningstiden. Ty till att pruta
på själfva summorna — de till gälden beräknade — fanns
ingen rimlig anledning. Skulden var — något som
jakobi-nerna älskade att betona — garanterad af ständerna, utskottet
hade förberedt denna sak likaväl som realisationsförslaget,
det hade ansett summorna erforderliga, och dessas
ordentliga utgående stod naturligtvis i innerligaste samband med
öfriga anstalter för återvinnande af rikets kredit. Att här
söka pruta hade varit politiskt oklokt, ty det hade sett ut.
som vore man likgiltig för den finansiella nydaningen, och
det hade därjämte varit obehöfligt, ty bestämd
bevillnings-tid kunde beslutas precis lika väl. vare sig
bevillningssum-rnoriia voro högre eller lägre. — Gall de åter saken endast
bestämd bevillningstid, kunde frånskiljandet af
gäldbevill-ningen hafva ett visst fog för sig. Ty om det än kunde
synas egendomligt att bestämma t. ex. 4 års bevillningstid.
dä det gällde en garanterad riksskuld, hvars afbetalande ej
kunde inställas, förrän allt var guldet, så kunde detta
dock-synas rimligare än att ropa på 4 års bevillningstid, i
samma ögonblick man antog en realisationsplan, för hvars
utförande garantien af 15-åriga bevillningsbidrag var absolut
nödvändig. Och afsåg man med den bestämda
bevillnings-perioden blott, att ständerna efter dess förlopp måste
sammankomma för att på nytt yttra sig öfver, huru den en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
