Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«8
STRÖDDA MEDDELANDEN 0CJ1 AKTSTYCKEN
sleren ledde samt för de in- och utländska arkiv, ur hvilka bidrag
hämtats. Ur de senare anses en skörd af öfver 1700 skrifvelser vara
att få. Utgifvaren påpekar vidare de förluster af bref från
rikskansleren, som äfven under senare tider ägt rum, från och med de
ryktbara tre banden bref till Gustaf Adolf, som inköptes af franska
ministern Campredon i Stockholm är 1707 för franska kronans
räkning, afsändes med skeppet Constance och spårlöst försvunnit, ända
till de nära 300 bref till riksdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna,
soin 1772 skulle funnits på Tyresö, och af hvilka numera endast
70 finnas kvar. Till förlorade handskrifter at’ rikskansleren måste
äfven räknas ett egenhändigt uppsatt protokoll öfver
fredsförhandlingen vid Brömsebro, som ännu på 1700-talet lär ha funnits i
Riksarkivet. — Det andra bandet, den senare afdelningens åttonde
hand, redigeradt af dr P. Sondén, innehåller fortsättningen på
hrefven till rikskansleren från krigare, nämligen Gustaf Horn,
Lennart Torstensson och Karl Gustaf Vrangel. — Sedan förlidet år
arbetar, som bekant, äfven docenten Sam Clason med understöd af
Vitterhets I list. och Antikv-Akadeinien på den Oxenstiernska
publikationen; han är sysselsatt med fortsättningen på Axel
Oxenstiernas egna bref, hvilken naturligtvis med stort intresse motses.
— Med anledning af nyutnämnde professorn i straffrätt m. in.
Thyréns installation bar rektorn viel universitetet i Lund utgifvit en
inbjudning, hvilken åtföljes af Per Brahe d. ä:s fortsättning af
Peder Svarts krönika, senare afdelningen, utgifven, liksom deri förra,
af professor O. Ahnfelt. Denna afdelning omfattar åren 1542—60.
Den upptages till mer än hälften af en skildring utaf Dackefejden,
i hvars skiften Per Brahe deltog, slutligen som högste befälhafvare,
lian har också mänga intressanta detaljer att ineddela om
densamma. De öfriga anteckningarna äro till omfånget mycket ojämna,
stundom ganska intressanta; för några år saknas de alldeles.
Utförligast behandlas det ryska kriget. Äfven för det sista året,
angående förhållandet mellan Gustaf Vasa och hertig Erik, äro
anteckningarna jämförelsevis rätt talrika, ehuru (less värre ej fullt
rediga. Karakteristiskt för denna art af historieskrifning är däremot,
att om riksdagen 1560 och konungens afskedstal till ständerna
ingenting nämnes. Texten ledsagas af en undersökning om källorna till
1’er Brahes krönika samt af en bilaga, innehållande de. tillägg Per
Brahe för de första åren gjort till Peder Svarts krönika. Det hela
iir en intressant publikation för hvilken vi lia att tacka professor
Ahnfelt» intresse för 1500-talets historiska litteratur. Skada blott,
att den ej kunnat utgifvas i samma format son: Peder Svart. Till
verket i sin helhet återkomma vi måhända vid ett senare tillfälle.
— Herr C. M. Kjellberg har i Upplands
Fornminnesförenings Tidskrift meddelat resultaten af de gräfningar ban med
understöd af K. Vitterhets llist. och Antikvitetsakademien företagit
vid Gamla Uppsala kyrka. Något samband med det forna
hednatemplet är (|bevisligt. Den nuvarande kyrkan utgör blott eu mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
