Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XII OCH KEJSAREN
93
För öfrigt ordnade fördraget den länge omtvistade
frågan om biskopsstiftet Lübeek-Eutin till
holstein-gottorp-ska husets förman (art. 2), en fråga, för hvars lösning
her-tigen-administratorn och hans minister, baron v. Goertz, i
svenska lägret varit lifligt verksamma. Vidare eftergaf
kejsaren för Sveriges tyska provinser rikskontingenten
under kriget med Frankrike (art. 3).
Fördraget skulle inom två veckor vara ratificeradt, och
Karl XII skulle dessutom äga att af de makter ban önskade
begära garanti på fördragets verkställighet (art. 4). En
sådan garanti blef också af Englands ocli Hollands
sändebud, som på allt sätt önskade främja konung Karls aftåg,
genast utlofvad och af deras regeringar sedermera i
vederbörlig form afgifven.
Svenska härens anmarsch mot Schlesien gaf med ens
en ovanlig fart åt wienerhofvets eljes tröga och tveksamma
rörelser. Pa Wratislaw* råd bekräftade kejsar Josef utan
ringaste betänkande det för honom motbjudande fördraget.
Och så fort gick det nu, att ratifikationen därå kunde
genom Zinzendorff, som från Wien afsändts till svenska
lägret, öfverlämnas till konung Karl den 2 september 1707
i Lauban, strax invid gränsen till österrikiska Schlesien,
dit de svenska förtrupperna redan ryckt in.
Samtidigt fick öfveramtet i Schlesien kejsarens befallning
om åtgärder för fördragets verkställighet. En kommission
tillsattes för att ordna de ät katolikerna öfverlàtna
kyrkornas återställande, och inför denna kommission blef baron
v. Strahlenlieim. såsom svenskt ombud, i tillfälle att genom
ständiga påminnelser vaka öfver villkorens punktliga
uppfyllande. För detta ändamål försågs han med en utförlig
instruktion och fick mottaga upprepade befallningar från
Karl XII, som noga sörjde för att intet af hvad han
betingat till trosförvanternas förmån blef förgätet.
Sjömakterna, som vid fördragets afslutande uppträdt
tämligen kyligt, sökte senare, då de sågo, att konung Karl
mot all förmodan lyckats genomdrifva sina
uppseendeväckande fordringar, förmå konungen att påyrka, det
fördragets bestämmelser äfven måtte utsträckas till de
reformerta i Schlesien. Så skedde likväl ej. Tvärt om bidrog
den omständigheten, att Karl XII afstod från en dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
