- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
106

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

A. HAMMARSKJÖLD

kallas Sveaborgs betvingare, var ban dock ovedersägligen
de Klingsporska härarnes besegrare och Finlands eröfrare.

Kamensky hade under sitt finska fälttag äfven pà visst
sätt besegrat själfva naturen. Han kringgick ju nämligen
vid derå tillfällen fienden på ställen, »hvilka dittills ansetts
otillgängliga», och hvilka »ingen mänsklig fot sedan världens
skapelse» före lians trupper beträdt. Därvid hade ban
dock beständigt måst kämpa mot brist pà
lifsförnöden-heter samt eröfra hvarje fotsbredd mark med bajonetten
eller genom manövrer. Han var därunder personligen
utsatt för de största faror, enär ban vid vågsamma
öfver-farter plägade vara den främste i kolonnerna. Han delade
äfven soldatens knappa föda och andra umbäranden samt
syntes mest nöjd, när han kunde förskaffa trupperna
tillräckligt med sund och god föda. Han var vänlig mot
soldaterna, men ban tillät dock aldrig någon afvikelse från
tjänsten, utan var i den sträng, i synnerhet mot,
generalerna, hvilka han ständigt höll på behörigt afstånd. Med
undantag af det korta stilleståndet i september 1808 liade
hans trupper tre månader kamperat under bar himmel i
sommarens brännande hetta, under den regniga hösten och
den stränga vintern. Oaktadt striden med elementerna och
bristen på bröd hade dock hans soldater varit friska, muntra
och vid godt mod. Detta hade sin grund i det gränslösa
förtroende de hyste för sin fältherre; under hans befäl ansågo
de sig för oöfvervinneliga. Han hade ju ock fört dem från
seger till seger och höljt sig själf och dem med odödlig ära.1

Hvad Kamenskys personlighet för öfrigt beträffar, var
den sammansatt af flera motsatta egenskaper, ty han var
på en gång »stolt, superbe och spotsk», förslagen,
hänsynslös, högsint och ridderlig. Om hans intelligens, skaplynne
och karakter får man en klar föreställning genom ett par
samtidas utlåtande. »Insiktsfull, bildad, härsklysten,
själf-kär, hatare af råd — sådan var Kamensky» enligt sin
landsman Michailofsky-Danilefskys utsago. En af hans
svenska samtida, som under fälttaget i Västerbotten var
Döbelns adjutant, Gustaf Montgomery, kallar honom för
»ryssarnes Döbeln . Enligt Montgomery kunde nog intet större

1 Michailofsky-Danilefsky, s. 132.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free