Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ir>4
UNDERRÄTTELSER
visionens sammansättning ocli verksamhetsformer under tiden
1809—1866 (152 sid.) och af H. Rosman, Rasmus Ludvigsson
som genealog (XII + 155 sid.+ 5 bil.); i Lund af N. Wimarson,
Sveriges krig i Tyskland 167ö—1679. I. (XI+ 328 sid.+ 5
kartor och planer). Af de nämnda författarne har d:r Lönborg
nämnts till docent i geografi och d:r Hallendorff i historia.
— Af riksantikvarien H. Hildebrands stora arbete Sveriges
Medeltid har andra delens femte häfte nyligen utkommit. Det
innehåller slutet på afdelningen Heraldik (tredje boken) samt
början på fjärde boken, Krigsväsendet, nämligen kap. 1 Krigsfolket
och dess beväpning samt kap. 2 (början) Försvarsverk. Särskildt
intresse på sistnämnda område äga undersökningarna om forntida
borgar, kyrkorna som försvarsverk samt de utförliga skildringarna
af Visby ringmur, Stockholms befästningar och Helsingborgs kärna.
Häftet är som vanligt synnerligt rikt och intressant illustreradt.
- Första bandet af Svenska Adelns Ättartaflor från år
1857 utgifna af F. U. Wrangel och t). Bergström har afslutats
med elfte häftet. Det omfattar till och med Mörner af Tuna
och motsvarar sålunda de två första banden af det Anrepska
hufvudverket.
— Af Smålands nation i Uppsala. Biografiska och
genealogiska anteckningar utarbetade af I’. G. Vidstrand och M. Seth
liar förra delens tredje häfte utkommit, omfattande åren 1789—
1828 samt numren 1267—1633 af nationens medlemmar.
— Upplands Fornminnesförening har med adertonde häftet
afslutat tredje bandet af sin tidskrift. Innehållet är som vanligt
omväxlande och intressant. Man finner där topogratisk-historiska
uppsatser af C. Kjellberg om Gamla Uppsala kyrka, E.
Lewenhaupt om Uppsala och dess omgifningar 1660, E. v. Ehrenheim
om Grönsö under 1600-talet samt om Gröneborg, O. Janse om
Läby kyrka och dess arkiv, Th. Lindblom ora S&lstaborg,
dessutom arkeologiska uppsatser af B. Sahlin och R. Arpi m. ni.
Med häftet följer en plansch föreställande »Skokloster med dess
kyrka på 1670-talet». Enligt årsberättelsen ägde föreningen 1896
"217 àrsbetalande och 74 ständiga medlemmar. Ordförande i
styrelsen är grefve Eugène Lewenhaupt, sekreterare amanuensen
R. Arpi.
— Vestergötlands fornminnesförening har genom lektor F.
Ödberg åter utgifvit ett prydligt häfte af sin Tidskrift. Man finner
där till en början en redogörelse för föreningens verksamhet under
åren 1889—96. Ledamöternas antal utgjorde enligt densamma ’ vid
slutet af denna tid 323. Häftet innehåller vidare ett föredrag af
docenten R. Kjellén om Stat och samhälle i det gamla
Vestergötland, hållet vid föreningens årsmöte d. 17 okt. 1896. A.
Rudberg har meddelat en kortare uppsats om Bredsäters offerkyrka,
där räkenskaper under Hera år förts öfver de offer, som erlades för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
