Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISK HISTORIESKRIFNING 187
17’»
I alla händelser gäller det att undersöka olika mynts
finhet. Detta kan ske genom direkt undersökning af
bevarade mynt eller också genom myntförordningar,
växel-bestämmelser o. d. Mynten förlora oftast betydligt i vikt
under cirkulationen, och under förflutna tider var
skiljaktigheten mellan olika mynt af samma sort större än nu; en
undersökning af dem måste därför omfatta ett större antal
af samma slag; legeringen kan man på detta sätt få klar,
men totalmängden ädelmetall är svär att fastställa, da
man ej känner myntens ursprungliga vikt eller slitningens
storlek. Endast iakttagelser på mynten äro sålunda icke
till fyllest. Det andra sättet är att utgå från instruktioner
för myntmästarne, från myntfördrag och andra
mynturkunder och att sedan beräkna medelmängden ädelmetall i
hvarje mynt- Men om t. ex. ett myntfördrag mellan några
tyska städer innehåller bestämmelsen om att af ett pund
fint guld eller silfver skall myntas så och så många mynt;
att viss mängd annan metall skall tillsättas och myntens
vikt sålunda vara bestämd, liksom deras finhet, så vet man
icke på grund häraf, om bestämmelserna verkligen
iakttagits. Allt för ofta förekom det, att inan tog mer
legeringsmetall och sålunda af pundet guld eller silfver slog
för stort antal mynt. Påbud om kursförhållandet mellan
olika mynt kunna väl härvid vara af stor betydelse, men
en förordning kunde lia utgått från begäret att fastsätta
tvångskurs till förmån för viss myntsort, så att äfven
härigenom saken ej blir klar. Den enda utvägen är att
sammansmälta båda metoderna och kontrollera den ena med
den andra.
Wiebe erkänner betydelsen af undersökningar af själfva
mynten, men har icke gjort sådana, utan förklarar, att man
för Mönsterlandet är fullständigt hänvisad till
mynturkunderna. Han måste sålunda förutsätta, att. alla
förordningar och fördrag samvetsgrant utförts, hvilket ger en
viss svaghet åt hans egna myntreduktioner.
Det gäller i alla händelser att reducera hvarje mynt
till visst antal gram guld eller silfver. Det förefaller
lämpligast att behalla samma uttryckssätt i tabeller o. d.,
emedan reduktion till modernt mynt visserligen underlättar
uppfattningen för den läsare, som är van att umgås med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
