Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISK HISTORIESKRIFNING
191
arbetskrafter, sa att prisstegringen här blef jämförelsevis
låg. Det är sålunda en och samma faktor — folkökningen —
som drifvit upp spannmålsprisen till oerhörd höjd, stegrat
öfriga lifsmedels pris och hållit fabriksalstren relativt lagt.
Men den djupast verkande kraften till rörelsen i sin helhet
är dock icke denna faktor; den endast förklarar vissa
egendomligheter i dess förlopp.
Det återstår endast att undersöka penningeökningen,
d. v. s. se till, om en sådan verkligen ägt, rum och i sa fall
hvilka dess orsaker och följder varit. Från de
nyupptäckta länderna på andra sidan Atlantiska oceanen infördes
guld och silfver, och produktionens storlek kan ungefärligen
beräknas åtminstone vid de viktigaste fyndorterna. Äfven
i Europa linnas motsvarande uppgifter frän 1490-talet, men
betydelsen af ädelmetallernas ökning ligger ej klar i dessa
siffror. Måhända utfördes mycket till Indien och Ostasien
i allmänhet; en möjlighet vore också att ändrade
ekonomiska förhållanden tillät större myntmängd cirkulera utan
inverkan på priserna. En omständighet af största vikt är
också mängden af förefintligt guld och silfver, emedan
årsproduktionens betydelse pa det närmaste sammanhänger
med dess storleksförhållande till ädelmetallförrndet. Om
detta är stort, absorberas de nyvunna skatterna bättre och
fa sålunda minskadt inflytande pa prissättningen. Att
exakt bestämma ädelmetallförrådet omkring år 1500 är
naturligtvis omöjligt, meu fragans vikt har drifvit flera
forskare till gissningar, som äro alldeles godtyckliga,
äfven om de skenbart hvila på noggranna beräkningar.
Slutsatserna växla också, så att en författare
beräknar den i frågavarande metallmängden till 480
millioner marks värde, medan en annan uppgifver blott det i
mynt använda förrådet till 10,640 millioner. I anslutning
till Lexis1 beräknar Wiebe silfverförradet till 7 millioner
1 I Conrads Handwörterbuoh der Staatswissenschaften har Lexis
gjort några hithörande^ beräkningar (art. »Gold und Goldwährung», «Silber
und Silberwährung.i) Årsproduktionen af guld beräknar ban för tiden 600
t’. Kr.—Kr. f. till 20 millioner marks värde; en nötning af 25 % kan
beräknas för 100 år, så att gnldförrådet vid periodens slut skulle blifva
5,750 mill. mark. Detta sknlle motsvara 100 mark för hvarje person oeh
sålunda vara jämförligt med nuvarande tillståndet i Tyskland, men är
dubbelt mot förhållandet i Europa år 1800. Beräkningen torde därför
snarare vara för hög än för låg. — På liknande sätt beräknar Lexis silfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
