Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strödda meddelanden och aktstycken.
Bidrag till svenska kyrkans historia nr inrikes arkiv.
IV.
Strengnäs stifts prästers särskilda protestskrifvelsei• af år
15S7 mot liturgien.
Det iir på ett betydelsefullt moment i clen liturgistiska striden
under Johan III:s tid, som vår öfverskrift häntyder. Enligt den
häfdvunna framställningen af nämnda strid sände hertig Karl den
22 febr. 1587 sin hofpredikant Mattias Marci till Strengnäs för att
med domkapitlet därstädes öfverlägga angående stiftets ställning till
frågan om ett allmänt kyrkomöte. »Man beslöt att gifva hela stiftets
prästerskap tillfälle att uttala sin mening i det viktiga ärendet.
För detta ändamål borde de samlas i Strengnäs på Filippi och Jakobi
dag (1 maj) s. å. Förslaget vann hertigens bifall. På utsatt tid
var prästerskapet talrikt församladt och började genast behandlingen
af liturgien på så sätt, att hvarje präst skriftligen uppsatte sina
tankar. Härtill användes 8 dagar, hvarefter flertalet af prästerna
fingo resa åter till sina församlingar. De lärdaste och förnämste
dröjde kvar i Strengnäs omkring en månad och underhöllos af
hertigen. Under denna tid skrefvo somliga hvar för sig. Så var t. ex.
fallet med Henrik Gadolenus och Gudmund Petri. Andra, såsom
Olaus Martini och Mattias Marci, arbetade tillsammans.» De
sistnämndes vederläggningsskrift, som skall hafva varit sdct utförligaste
och grundligaste» af de afgifna utlåtandena, lades till grund för
Strengnäs stifts klerkeris gemensamma »Confession» eller »bekännelse
om liturgien».1
Sistnämnda vederläggningsskrift, som hade stor betydelse för
fortsättningen af liturgiststriden och genast spreds i mångfaldiga
afskrifter såväl inom som utom hertigdömet, är känd icke blott genom flera
till våra dagar (exempelvis i Riksarkivet, Uppsala universitets bibliotek
och Linköpings gvmnasii-bibl.) förvarade afskrifter utan äfven genom
1 L. A. Anjou, Sv. kyrkoreformationens historia III, s. 209 f. K.
Henning. Strengnäs stift under den liturgiska striden till Upsala möte
1593, s. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
