Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27(1
UNDERRÄTTELSER
— Professorn vid universitetet i Basel Jacob Burckhardt
bar den 8 aug. aflidit vid 79 års ålder. Det var en synnerligt
framstående kännare af den italienska renässansen samt en lärd ocli
spirituell skildrare. 1855 utgaf han »Cicerone, eine Einleitung zur
Gc-nu88 der Kunstwerke Italiens»; 1860 följde det i hög grad
intressanta, både om djupa studier och psykologisk blick vittnande arbetet
*Die Kultur der Renaissance in Italien»; 1867 »Geschichte der
Renaissance in Italien». Redan 1853 hade han utgifvit en annan
berömd kulturhistorisk tidsskildring: »I)ie Zeit Konstantins des grossen .
Det uppgifves äfven, att han lämnat efter sig ett antal afhandlingar,
färdiga att tryckas, så t. ex. »Zur Geschichte der italienischen
Renaissance», »Erinnerungen zu Rubens», Ober den hellenischen
Men-scheu in seiner zeitl. Entwickelung».
— Direktorn för det österrikiska hus-, hof- och statsarkivet
Alfred v. Arneth afled d. 30 juli 78 år gammal, lian
förvärfvade europeisk ryktbarhet genom sina publikationer öfver prins
Eugens, Maria Teresias och Marie Antoinettes historia, af hvilka Maria
Teresias historia fullbordades med det tionde bandet 1879. Såsom
chef för arkivet genomdref han dess öppnande för historisk
forskning. I öfrigt deltog ban äfven lifligt i det politiska lifvet.
— Professorn Wilhelm Wattenbach (f. 1819) afled d. 20
sistlidne september. Sedan 1873 var han anställd vid Berlins
universitet; liär var han nära förbunden bl. a. med den aflidne kejsar
Fredrik. lians författareverksamhet rörde sig hufvudsakligen på det
paleografiska och källkritiska området. Så utgaf lian Deutschlands
( leschißhtsquellen ini Mittelalter bis zur Mitte des dreizehnten
Jahrhunderts (5 uppl. 1886); Anleitung zur griechischen
Paläo-graphie; en förträfflig Anleitung zur lateinischen Paläographie
(4 uppl. 1886) samt Dus Schriftwesen ini Mittelalter (3 uppl. 1896).
— Danske riksarkivarien Adolf Ditlev Jörgensen afled
efter någon tids sjukdom den 5 sistl. oktober. lian tillhörde
Danmarks märkligare personligheter under senare hälften af detta
århundrade. Född 1840 i provinsen Slesvig och tillhörande släkter,
som lifligt arbetat för danskhetens sak därstädes, aflade han
studentexamen och var anställd som lärare i Flensburg, då kriget utbröt
och 1864 beröfvade honom hans plats. Han fann en fristad i
Köpenhamn ocli växte där under sorgen öfver landets olycka upp till en
af Danmarks främste forskare, som till historiens studium medförde
en brinnande fosterlandskärlek. Han anställdes i Gehejmearkivet och
gjorde där en ovanligt snabb karrier, efterträdde 1884 Wegener som
gehejmearkivarie och blef vid arkivets omorganisation 1889
riksarkivarie. I sin ställning som arkivchef arbetade han energiskt och
framgångsrikt pil arkivets förvandling från »geheime till en modern
institution för historisk forskning och ledde, biträdd af skickliga
medhjälpare, arbetena på akternas omordnande efter ett rationellt
historiskt system. Genom lagen af 1889 ställdes riksarkivarien i spetsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
