Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•282
J. A. LAGERMARK
kimskapare ock förse gränsfästningarna med större
garnisoner.1
Med afseende pä sättet a-tt föra krig i Norge framhölls,
att det icke vore rådligt att tåga mot Kristiania och
belägra därvarande fästning Akershus — såsom svenskarne
gjorde 1716 — innan man intagit Fredrikstad.
Fredrikskall med fästningen Fredriksten kunde man gärna ga
förbi. Genom belägring af Fredrikstad vore med detsamma
fästningen Fredriksten blockerad; bevakades den med en
mindre kår, måste den förr eller senare kapitulera af brist
på proviant. Genom formlig attack vore den för öfrigt
svår att intaga.2’
Redan tidigt har konungen bestämt antalet af de
trupper, ban ville använda för fälttåget, och fördelat dem
i tre särskilda kårer, nämligen den bohuslänska,
värmländska och jämtländska. Visserligen finnes förteckning på
trupperna i riksregistraturet först upptagen för den 4 maj
1718, men det finnes förslag på magasinspersedlar, som voro
behöfliga vid hvarje kår, och dessa förslag, som äro
uppsatta på grund af öfverläggningar mellan Görtz och
om-budsradet Kasten Feif, äro daterade den 1 februari,8 och
man finner, att de särskilda kårernas styrka beräknats
ungefär i likhet med hvad som uppgifves pa förteckningen
den 4 maj. Redan i slutet af 1717 hade general E. Sparre
utsetts till befälhafvare för den värmländska kåren och
generallöjtnant K. G. Armfeldt för den jämtländska.1
I)å stora svårigheter, ja större än man sannolikt
föreställt sig, mötte vid anskaffandet af proviant, beklädnad
och skjuts, var konungen en tid betänkt pa att dels utbyta
de regementen, hvilkas utrustning var dålig, mot andra.
1 En uppsats »Om Norrige. Författad 1718.» llandl. till Sveriges
politiska hist, 1714 1718. Uppsala bibi. Jfr förl’:s afh., Karl XII:s krig
i Norge 1716. Uppsala universitets årsskrift 1883, s. 14—16. Striderua
vid Västkusten, s. 4 oeh 33. — När Görtz efter konuugens död anklagades
für sitt förhållande, anförde han till sitt försvar bland annat: »Eljest
be-ropade han (Görtz) sig pä General Dnchers vittnesbörd, att han på allt sätt
sökt afråda Hans Maj:t att föra så mycket kavalleri med sig i Norge: och
har hans mening varit, att Hans Maj:t om sommaren skulle gå därin.> 1’.
G. Cederschöld, Riksdagen 1719. Bih., s. 201.
2 Maigret till »Monsieur» (Görtz). Strömstad 20 r. 1718. Strödda bandi,
hör. till Görtz mål. Jfr 1’. G. Cederschiöld, Riksdagen 1719. Bih., s. 79.
3 Memorial (koncept) 1 2 1718. Handl. rör. Görtz.
4 Riksreg. "/it 1717.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
