Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL xri:s SISTA FÄLTTÅG
287
Framför allt skulle man, immerfort som landet intogs,
utdrifva alla infödda danskar eller danskt sinnade, tillsätta
ämbetsmän af svenskar och norskar (norrmän), likaså låta
norrmän komma till svenska ämbeten, emedan gemensamma
lagar blefvo för båda rikena och gemensamma rättigheter
för hvarje individ, hvar efter sitt stånd och sedvänjor.»1
Jag kan ej heller underlåta att omnämna ett utkast
till en proklamation i Norge. Det är odateradt och
anonymt, men handstilen är Görtz. Först skulle man enligt
detta utkast framställa orättvisan af det krig, konungen i
Danmark börjat. Därpå borde man framhålla, att
invånarne i Norge alltid äro utsatta för olägenheterna af krig,
så länge det är skildt från Sverige. Vore det åter
förenadt med detta land, hade det intet att frukta.
Ytterligare måste man påpeka, att det norska folket hade samma
härkomst, religion och seder. Vidare borde man lofva att
minska skatterna, att inrätta en ständerförsamling,
bestående af präster, borgare och bönder, att bekläda de civila
och ecklesiastika ämbetena endast med norrmän. En
ståthållare skulle tillsättas på så sätt. att ständerna skulle
uppsätta på förslag tre personer, af hvilka konungen valde
en. Den förnämste biskopen skulle alltid hafva säte i
konseljen. Konungen förbehölle sig endast, att landet för
framtiden underhölle samma antal trupper, som då funnos.
Slutligen skulle konungen afstå från de afgifter, godsägarne
voro skyldiga att betala.2
Sannolikt har väl ej någon proklamation af dylikt
innehall utfärdats, men jag har velat påpeka detta utkast för
att visa, att dylika åsikter icke varit främmande för Karl
XII:s samtida.
För att hindra svenskarnes inbrott och framträngande
i Norge vidtogos åtskilliga försvarsanstalter, om hvilka jag
i det följande skall söka lämna några upplysningar. Strax
efter sin ankomst till Norge i början af 1717 visade general
Erhard von "Wedel mycken ifver för försvarets stärkande.
Synnerligen viktiga beslut fattades i en krigskonselj, som
hölls den 10 maj sistnämnda år. Man beslöt då bland annat
1 Handl. rör. Skand:s hist., VII, s. 24 och 242.
2 Bil. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
