Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
J. A. LAGERMARK
ett års tid. Vidare borde man samla så stora förråd i
Ålborg och Fladstrand (Fredriksbavn), att de kunde räcka
till underhåll för en armé af 30,000 man och 10,000 hästar
under 6 månader. För en tid af två månader skulle
ytterligare förråd anskaffas för 30,000 man på ön Koster, hvarest
flottan skulle ligga nnder vintern och under tiden indrifva
furage och proviant pä de svenska öarna. På våren 1718
skulle man föra förråden från Ålborg och Fladstrand till
ön Orust. Denna ö jämte staden Uddevalla borde intagas
redan 1717 eller i början af 1718. Sedan detta skett, kunde
man angripa Bohuslän så väl till lands som sjös och
därefter bedrifva saken efter omständigheterna. Äfven
föreslås att anlägga försvarsverk mellan Uddevalla och Vänern
samt att föra pråmar och dubbelslupar till denna sjö,
hvarpå man skulle kunna ruinera så godt som hela Sverige.
Ifrån Vänern åter kunde man framtränga till Mälaren och
dela landet i två hälfter. Men innan man sökte realisera
företaget, vore det nödigt att veta, om man kunde vara
försäkrad att ej blifva anfallen i Holstein, om man kunde
anse sig vara herre i sjön och om man skulle kunna
anskaffa de behöfliga penningemedlen. Detta senare syntes ej
omöjligt. Trupperna måste ändå underhållas, och det skulle
kosta föga mera att anfalla Sverige, i synnerhet om
förslaget raskt utfördes. Man finner, att detta förslag varit
underkastadt kritik af generalerna von Scholten och Dewitz,
generalamiralen Gyldenlöwe och gehejmerådet Wibe, hvilka
fått befallning af Fredrik IV att. yttra sig däröfver. Af
dessa yttrade sig åtminstone von Scholten afgjordt mot
förslaget, och detta torde hafva haft till följd, att det
föreslagna anfallet uteblef.1
Under hösten 1717 gjordes några viktiga förändringar
bland det. högre befälet. Så sändes von Sponneck, som en
längre tid vistats i Danmark, åter till Norge för att
tjänstgöra där.2 Generalmajor Fredrik Kristoffer Cicignon
utnämndes till kommendant i Fredrikstad i stället för
generalmajor Vincents Budde, som sedermera i mars 1718 sändes
till Trondhjem såsom högste befälhafvare öfver trupperna
1 General v. Scholtens koncepter. Danske Kongers Historie 249. D.
riksark.
2 Fredrik IY till Wedel 8/io 1717. Kungl, ordres. N. riksark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
