Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XII:S SISTA FÄLTTÅG
293
skadlig. Därpå gafs intet egentligt svar, men det ser ut,
som om man beslutat att fortsätta med densamma.1
Fastän underrättelser om svenskarnes rustningar
oupphörligen inkommo, trodde åtskilliga ej på att svenskarne
skulle anfalla hösten 1718, i synnerhet voro Cicignon och
Arnoldt tveksamma, till och med sedan de fått
underrättelse, att Armfeldt infallit i Trondhjems län. Till general
von Seholten, som ville veta, om det verkligen var
svenskarnes afsikt att denna sommar angripa Norge, skrefvo de den
13 september, att från Smaalenska kantonen vore alltid
mycket skrik, att fienderna ämnade anfalla. Man hade
velat hafva ut allt manskap, som ännu var på rotarna,
men då de ej voro förvissade om ett förestående anfall,
hade de satt sig däremot, emedan detta skulle vara
besvärligt både för land och kassa. Skulle svensken infalla, måste
han göra det, innan den kalla årstiden infölle, ty i december
måste han inställa alla krigsrörelser. Samma åsikt uttalade
de till Lutzow ett par dagar senare. Svenskarne ville
sannolikt genom sina fartyg i Iddefjorden endast beröfva
Fredrikshall kommunikationen till sjös. Af svaret på
Lüt-zow8 bref framgår, att han föreslagit dels att infalla i södra
Sverige och sålunda göra en diversion, enär Armfeldt
inryckt i Trondhjems län, dels att uppbåda allmogen. De
uttalade sina sympatier för en diversion, men afrådde
uppbådandet af allmogen. Af en medföljande fördelning af
trupperna finner man, att de ansågo, att 12,600 man kunde
användas på öppna fältet i det sunnanfjällska Norge.2
Snart nog inlupo underrättelser, som tydligt gåfvo vid
handen, att ett anfall förestod. En ny krigskonselj hölls
därför den 25 september. De trupper, som man då hade
att tillgå, voro: 8 skvadroner kyrassierer, 20 kompanier
1 Krigs-Kancelliets Dispositioner. N. riksark. Af v. ståthållare Fr.
Kraghs bref till »Obersecreter» 8/n ser det ut, som om äfven han varit
emot förändringarna. Ref. Säger 1718. D. riksark.
- Cicignon och Arnoldt till kammarherre Gabel I8/e, till Lutzow 8/»
och 16/», till v. Seholten 13/o. »Den i Norge commanderede Generals og det
norske Rrigs-Direktoriums Copiböger og nindförte Concepter.» Packen 897.
N. riksark. Denna samling anföres framdeles under titeln:
Krigs-Direk-toriums Copiböger. Regementena, som funnos i Norge hösten 1718, finnas
angifna af kapten C. O. Munthe i Norsk Mil. Tidsskr. B. 58, H. 11. s.
603. Munthe beräknar styrkan i snnnanljällska Norge till omkring 2f>,800
man med »prima plana» id. v. s. alla öfver- och underoffic. samt sjuka
inräknade). Artillerimanskapet är ej inräknadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
