Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE D. Y. OCH GUSTAF TROLLE 1514 —1517 305
förrän han hade varit när mig, och tillsagt mig huldskap
och troskap på Sveriges kronas vägnar.-» Det förstnämnda
löftet: med hand, mun etc. förekommer icke i Sten Stures
första berättelse (af juli 151(5), men däremot finnes här det
sista löftet, hvilket lyder så:1 »Item wardt mig lofvadt och
tillsagdt af ärkebiskop Jakob, förrän jag skref till Bom,
att han icke ville antvarda ärkebiskop Gustaf Upsala
domkyrka och biskopsdöme eller något unnat, förrän ärkebiskop
Gustaf hade något sagt mig till på Sveriges kronas vägnar.»
Uttrycken i de båda berättelserna skilja sig — som man
ser — däruti, att i stället för mågot annat» i den första
redogörelsen (juli 151(5) har i den andra (jan. 1517)
sStakets slott» blifvit insatt. Det finnes ingen känd uppgift
enligt hvilken Sten Sture och ärkebiskop Jakob personligen
skulle ha sammanträffat med hvarandra under tiden från
d. 31 aug. 1514 till i jan 1515, då brefvet till Rom
afsändes; det är ju möjligt att så skett, och då förklaras lätt
uttrycket »lofvat med hand och muns. A andra sidan kan
det tänkas, att Jakob Ulfsson vid Sten Stures samtal med
honom d. 31 aug. 1514 förslagsvis uttalat Gustaf Trolles
namn och för den händelse, att denne skulle bli väld till
ärkebiskop, med »hand och mun» gifvit riksföreståndaren
de ofvannämnda försäkringarna, ehuru Sten Sture i sin
berättelse ej nämner något därom. Ar denna förmodan
riktig, så förklaras härigenom — som det vill synas — å ena
sidan, att Jakob Ulfsson utan afseende pa de undvikande
ordalagen i riksföreståndarens bref kunnat ombesörja Trolles
val till ärkebiskop, å andra sidan, att Sten Sture först i
den senare framställningen (jan. 1517), då det gällde att få
en dom till stånd och därför alla upplysningar, som härvidlag
kuride gagna honom, borde lämnas, så skarpt framhållit
ärkebiskop Jakobs löften, men därigenom också omedvetet
röjt, hvad han i sin första redogörelse ej velat omnämna,
nämligen att han själf under vissa villkor tillåtit att
Gustaf Trolle utsågs till ärkebiskop. Olaus Petri uppger
likaledes, att ärkebiskop Jakob med »hand och mun» lofvat,
det Gustaf Trolle skulle vara Sten Sture »en tro man», i
synnerhet på den grund att de voro släktingar.2 Dalin
1 H. S. H. XXIV, s. 45 o. ff.
2 Olans Petri Sv. krön. ntg. af G. Klemming, Sthm 18ü0, s. 30l>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
