Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE D. Y. OCH GUSTAF TROLLE 1514 —1517 311
därpå följande händelser, därtill äro de förhandenvarande
källorna alltför få och knapphändiga. Men med ledning af
ofvanstående undersökning tillåter jag mig här att i största
korthet föreslå följande förmodade sammanhang i
tilldragelserna 1514 och 1515. Jakob Ulfsson har, dels på grund af
sjukdom, dels af önskan att erhålla en medlem af
Trollesläkten till ärkebiskop, troligen hemligt öfverenskommit
med rådet att därtill utse Gustaf Trolle, som genom sin
långa vistelse utomlands antagligen varit mindre känd kär
hemma. Han har ock troligen redan vid samtalet med Sten
Sture d. 31 aug. 1514 öppet förslagit Trolle samt med »hand
och muns lofvat, att denne skulle bli Sten Sture en tro
man. Antagligen har riksföreståndaren öfverraskats häraf,
då han ej förut haft kunskap om planen, samt, då han icke
heller närmare kände Gustaf Trolle, ej vidare tänkt öfver
saken, utan på vissa villkor tvekande gifvit sitt samtycke.
Stödjande sig pä detta första löfte har Jakob Ulfsson
sedermera på sin offentliga fråga ej fäst sig vid
riksföreståndarens undvikande svar, utan tillsammans med
domkapitlet utvalt Trolle till ärkebiskop och anhållit om Sten Stures
rekommendation till påfven. Sten Sture har icke velat eller
kunnat öppet motsätta sig Jakob Ulfssons (och rådets?) vilja,
utan villigt gifvit rekommendationen, men samtidigt gifvit
en hemlig vink åt sitt sändebud i Rom, Erik Svensson, att
söka hindra påfvens stadfästelse af valet.
Riksföreståndaren har äfvenledes efter underrättelsen därom, att Trolle
uppdagat Erik Svenssons försök i nyssnämnda afseende,
lagt kvarstad på Stäkets län för att därmed hafva en
underpant på Trolles trohet emot honom. Gustaf Trolle ater,
redan från början mindre försonligt stämd mot Sten Sture
för faderns skull, har blifvit än mera bittert sinnad mot
riksföreståndaren genom hans sändebuds uppförande; han
har på hemvägen möjligen sammanträffat med Kristian II
och af denne styrkts i sin fiendskap mot Sten Sture, samt vid
ankomsten till Stockholm därtill erfarit indragningen af
Stäkets län. I förbittring häröfver har han lydt »onde mäklares»
råd och fast beslutit att på allt sätt göra riksföreståndaren
motstånd; och mot detta beslut har Sten Stures, som det vill
synas, allvarsamt menade försök till försoning strandat.
* #
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
