Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ÖFYERSIKTF.R OCH GRANSKNINGAR
politisk verksamhet. Dynastiska förhållanden gjorde emellertid, att
han kom att stå båda de nordiska hofven nära, och utsikter tycktes
visa sig för honom, en gång till Danmarks krona, en annan gång
till Sveriges. För Sverige har han dä betydelse endast såsom
kandidat till tronföljarvärdigheten efter sin broder Karl Augusts död;
och för en svensk läsekrets torde egentligen endast den del af hr
Clausens arbete, som rör det andra tronföljarvalet under Karl XIII,
vara af direkt intresse.
Hr Clausens bok har närmast till källor Wegeners
Aktenmäs-sige Beiträge zur Geschicktc Dänemarks im 19. Jahrh. och Droysen &
Samwer: Die Herzogthümer Schleswig-Holstein und das Königreich
Dänemark etc., hvarjämte också flera brefsamlingar rörande det
danska konungahuset samt handlingar ur det augustenborgska
arkivet användts; en nv källa särskildt för tronföljarvalets historia
har förf. funnit i en brefsamling, hvars författare uppgifves vara
overadjutant Lutzen, hvilken af Fredrik VI fått i uppdrag att
utspionera och öfvervaka Fredrik Kristian.
Clausens karakteristik af Fredrik Kristian visar oss hertigen
som en af pliktkänsla och nästan öfverdrifven samvetsgrannbet
genomträngd man, detta till en grad, att han i all sin korrekthet blir
pedantisk. Han är en torr förståndsmänniska och ett barn af
upp-lysningstidehvarfvet på samma gång. Redan som gosse visar ban
en omättlig vetgirighet, men också »gammelkloghed» och en något
tillgjord viktighet. För ridderliga idrotter och för det militära hade
ban alldeles icke sinne, och han förebrådde kronprins Fredrik för
dennes soldatvurm. Han själf blef en bildad och mycket beläst
man, men också ganska utprägladt en kammarlärd med allt tör
teoretisk läggning.
Det hade en gäng sett ut, som om Fredrik Kristian skulle
vara bestämd att spela en viktig politisk roll i Danmark.
Förhållandena inom det danska kungahuset omkring 1780 läto det ej
synas otroligt, att Karolina Mathildas dotter Louise Augusta kunde
bli den närmaste arftagerskan till kronan, och det var då, som hon
föröfvades med den augustenborgskc arftagaren Fredrik Kristian.
Dennes utsikter förmörkades emellertid snart, då söner föddes åt
arfprinsen Fredrik och kronprinsen förmälde sig; Augustenborgareii
blef ingen politisk personlighet af vikt. På ett område tick ban
dock utöfva en ganska omfattande verksamhet; det var på det
pedagogiska. Det centrala i Fredrik Kristians natur var utan tvifvel
ifveru för undervisningsväsendet. Såsom patron för Köpenhamns
universitet och preses i en skolkommission visade han ofantligt nit
och utarbetade själf studieplaner. Hans pedagogiska idéer visa,
att han hade klart begrepp om skolornas svaga punkter och god
kännedom om alla skolförhållanden, men ock, att han lät sitt nit
för upplysningen gå väl långt: lians anspråk på allt hvad som skulle
läras äro alldeles öfverdrifna. Karakteristiskt för hans pedagogiska
ifver är att ban strax efter sitt bröllop inrättade en fullständig
lärokurs för sin femtonåriga lefiianslustiga gemål. Hon skulle lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
