Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARKS ADELS AARBOG
47
släkten Borneman ocli ej mindre än 29 från flen frejdade danska
_ö?’a/is-släkten. Då hvarje årgång af vår svenska adelskalender är
ett afslutadt helt. bilda däremot de danska årsböckerna en
fortlöpande serie, och hvarje särskild del, om den också, hvad de
lefvande släkterna angår, är fullständig, utgör således cn länk i denna
kedja, som i sinom tid kommer att blifva ett fullständigt. Danskt
Adelslexikou. De särskilda delarna fa därigenom hvar för sig på
långt när icke samma betydelse, som då de alla äro samlade.
Följden häraf är ock, att hvar och en, som önskar känna något mer
om den danska adeln än blott dess under ett visst år lefvande
medlemmar, icke gärna bryter serien, hvilken just genom det inre
sambandet emellan de olika delarna blifver en synnerligt värderik urkund
för icke blott det närvarande utan äfven (let gamla Danmarks
personal- och godshistoria. Årsbokens uppgifter äro ock så
fullständiga och med så sträng kritik sofrade, att de med fullt förtroende
kunna upptagas.
Ur svensk synpunkt betraktad äger denna fortlöpande adeliga
personalhistoria eu stor betydelse. Där vinnas tillfredsställande
upplysningar 0111 åtskilliga danska ätter och ätteläggar, hvilka dels
belt och hållit blifvit svenska, dels mer eller mindre ingripit i våra
förhållanden. I den mån utgifvandet fortskrider, blifver årsboken
med dess rika och fullständiga anvisningar till själfva urkunderna
en förträfflig vägledning särskildt för de arfs- och bördestvister
emellan svenskar och danskar, som ej sällan förekommit under
medeltiden, och som ur våra egna urkunder och för denna tid mer
eller mindre oklara släkttaflor ej ensamt kunna redas. Där lämnas
också beriktigade upplysningar om åtskilliga personers härkomst,
hvarom vi förut haft felaktiga föreställningar. Sålunda visas där,
för att taga ett exempel bland många, att den på sin tid bos oss
såsom myndig man och stor jordägare kände Bo Tykason Dyre
icke varit af den släkt, tillnamnet angifver, utan af Due-Ätten samt
lånat sitt släktnamn från den äldre ätten Dyre, till hvilken
däremot herr Svante Stures gemål fru Mätta Ivarsdotter ostridigt
hörde. Vidare lämnas upplysningar om Abraham Broderssons
härkomst och att släktnamnet inom hans ätt, då sådant förekommit,
i regeln varit Baad, hvarjämte vi redan erhållit mer eller mindre
fullständiga och säkra ättartal för de inom vårt land i äldre tider
uppträdande och stundom här bofaste medlemmarne af släkterna
Bydelsbach, Fleming, /’Ville, Ged, Gjedde, Giordsen eller Görtze,
Grijs af Halland, Grubendal, Hogenskild, Krognos ra. fl.1 Af
1 Af dessa är släkten Fleming densamma, som hos oss ännn
lefver såsom friherrlig, ehurn årsboken ej redogör för den danske riddaren
Peder Flemings svenska afkomlingar, och Frilie vår redan före
riddar-husets stiftelse försvunna svensk-linska ätt, hvilken, så vidt kan ses, här
fullständigt upptagits (jfr Tillägget till Del XIV.) men släkten Ged utan
tvifvel en annan än den svenska ätten Geth, som — troligtvis dansk den
också — förde ett annat och till släkten Krnynos hänvisande vapen, likasom
ock de danska G-jeddcrncs antagna härkomst från den svenska medeltids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
