Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
Jakob de la Gardies, Baners och hertig Bernhards skrifvelser, och
härmed fullbordas sålunda en ovärderlig samling af grundläggande
urkunder till den tidens svenska krigshistoria.
Största utrymmet upptages af Horns bref, som begynna är 1025
och först upphöra med adressatens död. I afseende pä kriget i
Livland finner man dock endast strödda meddelanden jämte en kort
resumé, uppsatt i senare tid, och framställningen af (le tyska
krigshändelserna erhåller först under året 1631 ett större omfång. Oin
slaget vid Breitenfeld föreligger blott ett postskriptum med förmälan
om en större skrifvelse, som gått förlorad. Det tvära afbrottet i
korrespondensen, som inträder i juli 1634, upphör först med Horns
återkomst ur fångenskapen 1642. Mellantiden fylles genom lians
bekanta relation om slaget vid Nördlingen samt trenne intressanta
uppsatser om hans förhållande till Mitzlaff, om tyska kriget och om
medel till hans befrielse ur fångenskapen, hvilka alla i bihang
meddelas. Den försiktighet, som utmärkte Horns krigföring, framträder
äfven i hans brefskrifning, och i sina uttalanden om hertig Bernbard
går han aldrig så långt att han förnekar dennes förtjänster eller
ens hans oumbärlighet, utan endast till protester mot, hertigens
önskan att blifva arméetts främste man. Denna gensaga framgår
dels ur patriotisk hänsyn, dels ur samma personliga själfkänsla, som
kommer honom att motivera en anhållan om förläning endast ined
det skälet, att han ej vill stå sämre än andra i eftervärldens ögon.
Från kriget i Skåne återstå endast ett par bref, men äfven
här inträder bihanget supplerande genom att meddela vissa i
samtida tryck utgångna relationer, som bildat uppslaget till våra
»Posttidningar» och hvaraf somliga förut återgifvits i Emil Keys törsük
till svenska tidningspressens historia.
Som af släktförhållandet väntas kunde, innehålla Gustaf Horns
bref mera privata meddelanden, än som annars är fallet i den
oxenstiernska publikationen Redan år 1631 har ban i ett utförligt
bref ursäktat sig hos svärfadern, att ban för tjänstens skull ej
kunnat så, soin han velat, draga vård om sin sjuka hustru,
rikskanslerens dotter. Hon dog i Stettin, där hon ännu stod på bår,
medan hennes sörjande make skar sina oförgängliga lagrar vid
Breitenfeld. Efter danska krigets slut blifva de flesta skrifvelserna
af familjenatur, och det är ett ej ringa stycke kulturhistoria, som
innehålles i deras skildringar af alla de besvärliga anstalterna till
bröllopet mellan Agneta Horn och herr Lars Krus. Som bekant
bar det unga parets kärlekshistoria nyligen berättats i d:r Ellen
Fries’ teckningar ur svenska adelns familjelif i äldre tider.
Vid en jämförelse mellan de tre fältmarskalkarne. sådana de
framträda i denna samling, gör onekligen Torstensons personlighet
på en svensk läsare det mest sympatiska intrycket. 1 någon mån
beror nog detta pä språket, som här mestadels är svenska, medan
de båda andra i regeln låtit sina tyska fältsekreterare bestämma
språkformen. I synnerhet visa Wrangels skrifvelser mästerprof på
den tyska kanslistilen i all dess otympliga grumlighet, och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
