Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
»Cancelleren Laurentii Andreæ tankar om
Presterskapet».
Med denna öfverskrift har som bekant Thy se li u s i Handl.
rörande sv. kyrkans och läroverkens hist. II s. 1 f. aftryckt en i
Diverse Handl. tillhörande Prästståndets archiv vol. 21 införd och
därstädes endast med ordningsnumret 10 betecknad afskrift af ett
dokument, om hvars äkthet han visserligen ej är öfvertygad men
motser närmare undersökningar. Sedan Anjou (Sv. kyrkoref. hist.
I s. 130) yttrat ännu starkare tvifvel, har Schilck i Samlaren VII
s. 71 f. anmärkt, att dels de egentliga »tankarne» äfven förekomma
hos Celsius (Kon. Gust. 1:8 hist. I s. 193 f. i 1746 års upplaga),
dels de därpå följande bibelcitaten anföras efter 1703 års bibel,
hvarför han anser uppsatsen i dess helhet härröra från 1700-talet
och vara ett af den okände författaren själf med bibelcitat försedt
referat efter Celsius af hvad konung Gustafs förste kansler skall ha
yttrat beträffande prästerskapets rättigheter. Andra försök att lösa
frågan ha sedan jemväl framkommit.
Huru med dessa förmenta »Cancelleren Laurentii Andreæ tankar»
förhåller sig, är jag nu i tillfälle att meddela upplysning, sedan
jag gjort bekantskap med manuskriptet själft. Hvad meningen är
med hela uppsatsen, blir klart först genom dess slut, och detta
bar Thyselius utelemnat. Omedelbart efter Hesekel (sic) 20 (Thys.
s. 5) följer nämligen ett så lydande stycke, hvilket Thyselius
förmodligen, besynnerligt nog, ansett ej höra hit:
»Extract utur 1680 åhrs Protocoll och acter Präster äro utom
Consistorial saker inge habile domare i kraft af wår troos
bekännelse uti det 7:de missbruket uti ausburgiske Confession, som
och många andra Lährare, som Carpzovius, Balduinus, Gerhardus,
MeiBnerus och andre intyga, och improbera, det Präster skola sittja
dommare uti Regements eller mindre Civil eller Criminel Saker;
Så vare det Gud hemstäldt med hvad samvete Prästerne kunna
understå sig at inmänga sig i allehanda Politiske giöromål emot
egen troos bekännelse, hälst när deras egne privilegier a:o 1650—
artic: 24 af dem sie[l]fwa uppsatte och begärte intet tillåta de måge
dömma en Präst, som är af deras egit stånd, uti werldsliga saker
huru myket mehra böra de ha betänkande at betatta sig med
dömmande uti andra saker både af Materie och personers wärdighet
som är långt skilde ifrån1 objecto af deras Ämbetes hwilkohr. Tänk
1 Orden: värdighet som är långt skilde ifrån, hvilka afskrifvaren
först uteglömt, äro skrifna till nederst pä sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
