Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
strödda meddelanden och aktstycken
Februarij Milarne
Februarij.
1. til Bygen Herlem.... 2|.
Passeret et gammalt
elott Stolberg.
Starck s[t]orm.
2. > Bygen Rörningen ...
öfver Maij[n] genom
Schweinfnrt Fri stat.
3. Rast dagh.
4. » Bygen Alberthusen . . 4.
öfv. ström: Saal vid
staden Kissingen.
5. * Bygen Hetter hausen . 9.
Beg. A b: Fuldas land.
6. Ratt dagh: Sönd.
7. > Bygen Hoh Bijber . . 4.
8. » Bygen Budos .... 6.
9. > Bygen Swartzhassel. . 6.
öfver strömen Fulda.
Vid staden Hirschfeld
Beg. Hessen Kassel.
Februari j Milarne
10. Rast Dagh.
11. til Bygen Walborg ... 6.
12. » Bygen Drubenhnsen . 3.
13. Rast Dagh.
14. > Bygen Hog Gandern . 4.
ved staden Witzehnsen
i Eijsfelds land.
15, 16. Rastdagg.
17. » Bygen Mengelrod . . 3.
int longtf. Heilig stadt
18. Rastdagen.
19. » Bygen Sylingen ... 4.
vid Dndder stadt
20. Rastdagh.
21. Rastdagh.
22. > Staden Sesum [SeesenP]
Genom Geibelshnsen i
Hanoverska landet.
Svensk historieskrifning och svensk patriotism.
Med en uppsats Karl XII. En uppgift för svensk
häfda-forskning inleder professor Hjärne 1897 års årgång af Sveriges
författareförenings publikation Vintergatan. På ett liffullt språk och
i en idérik framställning berör förf., utom sitt egentliga ämne, ur
åtskilliga synpunkter våra dagars svenska historieskrifning, och det är
närmast detta, som ger oss anledning att nedskrifva några reflexioner.
»Länge har vår svenska häfdateckning, så att säga, gjort bot
för våra förfäders krigiska öfverdåd», börjar prof. Hjärne sin
uppsats. »Ingenting förefaller oss mer osvenskt och motbjudande än
kvasipatriotiskt skryt». Själfkritik är vår historiska forsknings
starkaste sida o. s. v. Vi erkänna det befogade i dessa anmärkningar.
Hvem har ej mer äii en gång känt tviflets kalla andedräkt kyla
entusiasmens värme, när det varit fråga om våra stora minnen,
särskildt våra krigiska minnen? Vi åtminstone erinra oss ända från
skolåren, huru så var fallet. Vi ha ängsligt mästrat på dessa
minnen, vi ha ansett det för en plikt att icke spara på skuggorna,
när det varit fråga om deras återupplifvande, och med hvilken
försiktighet ha vi ej tagit till orda, när det gällt att försvara dem mot
alltför våldsamma och hädiska angrepp ! Förf. jämför oss med våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
