Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görtz’ bref ur fängelset i arnhem 1717
93
förnämsta stöd af den evangeliska religionen». Sverige vore
nu alldeles urståndsatt att gå tories’ önskan till mötes, och
konung Georg hade ännu ej öppet framträdt som fiende.
Men gjorde han det, då, det kunde Gyllenborg framhålla
för att »hålla tories uti godt humör», skulle konungen gifva
tories den åstundade handräckningen. Han skulle ock
försäkra dem, att konungen gerna skulle se, om med hans hjelp
någon ändring kunde ske i den förföljelse, för hvilken de
voro utsatta af de mot Sverige »vidriga» whigs,1 men
varnades för alltför intimt umgänge med tories, hvaraf
engelska hofvet »redan skall hafva fattat något ombrage».
Detta var ock sant. »Whigs utsprida nu, att Pretendera skall
inbjelpas af Hans Kongl. Maj:t», skrifver Gyllenborg till
Müllern d. 5/16 aug. Müllerns »betänkligheter» upprörde
Gyllenborg och hans vänner på det högsta. Om 3000—4000
svenskar för en månad sedan, skrifver han till Müllern d.
9/20 aug., landat i England, hade konung Georg allaredan
varit utkörd. Nu vore det för sent. Det vore öfverdådigt
att en gång påtänka det, sedan konung Georg utrustat en
flotta och fått en armé på benen.2
Det var hårda tider för torypartiets förnämsta män:
Bolingbroke nödgades i hemlighet lämna England, Ormond,
Strafford och Oxford sutto på de anklagades bänk. En
bitter stämning gjorde sig gällande emot Frankrike, som
ej räckte sina vänner jakobiterna en hjälpsam hand.8 Men
om gamle kung Ludvig XIY, herre öfver ett utmattadt
rike och bunden af Utrechtsfredens tvång, för egen del
ville sluta sitt lif i fred, såg han dock gärna, att andra
blandade sig i affären.4 I den instruktion, som den 14
1 »Whigs hafva fattat animositet emot den svenska nationen, hvars
trohet och lydnad emot Eders Kongl. Maj:t äro gensträfvige med samma
partis rebelliska principer», skrifver Gyllenborg till Karl XII d. 27 aug.
1711. Hen konungens stränga päbud om uppbringning af alla fartyg, som
seglade på de af ryssarne intagna hamnarna i Östersjön, var nog en
djupare orsak till det missnöje, en stor del af engelska nationen hyste mot
Sverige. Så bad ju själfva Bolingbroke, då han stod i spetsen för ärendena,
Gyllenborg for guds skull göra und. föreställningar mot kaperierna (se
Gyllenborgs und. skr. d. 10 nov. 1713. Anglica. RA.).
* »Det var så väl anlagdt, att jag med mitt hufvud velat svara för
dess lyckande», skrifver Gyllenborg 7/18 dec. 1715 till Kansli-Kollegium.
3 Gyllenborg till Sparre d. 10 och 23 juni 1715. Gallica. RA.
* Sparre till Gyllenborg d. 20 juni i juli 1715. Anglica. RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
