Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
th. westrin
Frankrike. I okt. förklarade konung Georg såsom
kurfurste i Hannover på grund af fördrag med Danmark
Sverige krig, och i dec. anlände Pretendenten till Skottland för
att öfvertaga rörelsens ledning. Någon hjälp från Karl
XII fick han icke. Denne hölls af fienderna instängd i
Stralsund, och sedan han i dec. kommit öfver till Sverige,
vände han sina vapen mot Danmark-Norge. Men af olika
motiv utspredo i England så väl tories som whigs, att han
skulle ingripa till jakobiternas undsättning. Allvarliga
försök gjordes ock att draga honom in i äfventyret. Det
var åter Frankrike, som lockade. Där hade styrelsen efter
Ludvig XIV:s död (d. 1 sept. 1715) kommit i hertigens af
Orléans hand. Han tycktes i början vilja följa traditionerna
från den store kungens dagar. I hemliga audienser d. 7
och 11 febr. 1716 med Sparre yrkade han på att planen
från förra sommaren — en expedition från Göteborg till
England — skulle sättas i verket, ty detta bistånd »synes
vara näst Gud det endaste, som honom (Pretendenten) förmår
sätta på engelska tronen», och kung Karl hade rätt att hämnas,
sedan konung Georg tagit Bremen och Verden, skickat en
flotta till Östersjön och utfärdat sin »pitoyabla»
krigsförklaring. Pretendenten väl på Englands tron skulle med
flotta och pengar, Frankrike med pengar och folk hjälpa
kung Karl till de tyska provinsernas återeröfring. Hertigen
tystade alla Sparres invändningar och uppmanade honom att
tala med Bolingbroke, den dåvarande ledaren af jakobiternas
parti. Förklädd och under antaget namn hade denne d.
18 febr. ett möte med Sparre, försäkrade, att framgången
vore viss, begärde traktat och bjöd pengar. Dagen därpå
bad hertigen af Orléans Sparre genom en express
underrätta konungen om hvad som förefallit samt skicka honom den
utfallande subsidiesumman och dessutom 150,000 livres till
den engelska expeditionen, hvartill Frankrike om en
månad skulle lägga dubbla summan och sedan ännu mera.
Men Sparre hade ej hunnit lacka sina skrifvelser1 till
konungen och Miillern om allt detta, förrän underrättelse kom
till Paris, att Pretendenten misslyckats i sitt företag, som
skulle kosta bland annat 2 peerer och 34 ledamöter af
underhuset hufvudet, och landstigit på Flanderns kust. »Nu står
1 Af d. 28 febr. 1716 (Gallica. RA.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
