Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karl xII:s sista fälttåg
229
sig kvar i Kristiania, ansåg sig konseljen ännn ej kunna
svara, utan berodde det på fiendens rörelser, »særlig da
månd har taget den faste slutning icke uden krafftigste
resistence at qvitere den af oberste Scheel projecterte
defen-sions Linie, som opföres skal*. Vidare uttalades den önskan,
att eskadern och galererna måtte så länge som möjligt
hålla sig i sjön och betäcka gränskusterna.1
Den 1 december hölls en konferens mellan Lutzow,
Sponneck och Trampe, då man beslöt att, om svenskarne
trängde norska hären närmare Kristiania, såväl i
Smaa-lenenes som i Akershus amt föra allt hö och alla
matvaror ur husen, för att man, ifall svenskarne nalkades och
norrmännen måste vika, genast skulle efter gifven signal
kunna sticka allt i brand. Invånarne måste också flytta
sin egendom på västra sidan af Kristianiafjorden eller på
öarna i sjön. Så snart Glommen tillfrös, borde all boskap
drifvas till de socknar och ställen, som civilbetjänterna
anvisa, till och med om fodret ej blifvit uppbrändt. Det
vore ej rådligt att försvara Blakjer skans längre, än tills
Glommen börjar tillfrysa, på det att besättningen ej måtte
blifva tvungen att gifva sig af brist på lifsmedel, dock
borde man angående denna sak inhämta det öfriga
generali-tetets tankar. Slutligen skulle man begära af slotsloven,
att hela landet måtte hålla sig i beredskap att hjälpa till
att göra motstånd mot den öfverlägsna fienden. Man var
för öfrigt förvissad om, att vice ståthållaren och samtliga
1 Krige-KanceUieta Dispositioner. — Cicignon var ej nöjd med
krigsrådets beslut, emedan man ej nog sörjt för försvaret af Rolfsö och ej gifvit
order om att oroa svenskarne på östra sidan af Glommen. Enligt hans
mening voro Fredrikstad och Fredrikaten väl försedda för att kunna göra
tappert motstånd, och om fleuden belägrade dem, skulle han ruinera sin
armé under den årstid, i hvilken man nu var, ty om det frusit på den ena
dagen, hade det regnat dagen därpå, så att Glommen ännu var öppen. Cio.
till »Monsieur» (Gabel) 22/u. — Den 8/u skref dock v. amiral A. Rosenpalm
till »Monsieur» (Gabel), att proviantförvaltaren i Fredrikstens fästning sagt
i alla generalernas närvaro, att det ej fanns mera förråd i magasinet af
hårdt bröd än för fjorton dagar, men att man väntade mjöl. Refer. Säger
1718. — Till arméen i Smaalenene, som bestod af 8,000 man, måste man
föra bröd från Moss. Cic. och Arn. till v. ståth. Kragh 8/n. — Det rådde
brist på viktualier. För att afhjälpa denna föreslogo Cic. och Arn. i bref
till amtmannen Wernschiold I0/n, att han skulle söka förmå allmogen att
till truppernas förnödenhet sälja den boskap, som öfverförts från östra till
västra sidan af Glommen. Allmogen kunde ej själf hafva något gagn af
densamma, då fienderna borttogo allt foder på östra sidan af denna flod.
Krigs-Directoriums Copiböger 897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
