Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
J. A. LA GERM ARK
andra persedlar, som äro komne från Norge och blifvit dit
förlagde, så att däraf intet måtte förloras».1
Först senare tyckes regeringen fattat beslut i
öfverensstämmelse med detta betänkande, hvadan det dröjde med
verkställigheten så länge, att 120 man af garnisonen i
Fredriksten jämte 80 af bröderna Hans och Peder Colbjörnsens
folk fingo tillfälle att natten mellan den 26 och 27 april
taga 8 st. gröfre kanoner, 3 mörsare samt en mängd spadar
och hackor, hvilka voro nedgräfda vid Pil gården. Det tagna
bytet förde de till Fredriksten, hvarvid de äfven begagnade
sig af ett par pråmar, som svenskarne haft i Iddefjorden.
Af brist på fartyg måste dock norrmännen kvarlämna 7
kanoner och 1 mörsare.2 — Till långsamheten med
transporterna synes den omständigheten bidragit, att man ej
väntade något anfall från nprska sidan på grund däraf,
att man ansåg, att Norge öster om Glommen var så
ruine-radt, att det skulle blifva svårt att där sammandraga
några trupper.3 Denna förmodan slog dock fel. Redan i
juli 1719 inbröt i Bohuslän en dansk-norsk här under konung
Fredrik IV:s eget befäl, och en afdelning under
generalmajor Budde inföll i Värmland, men det ingår ej i planen
för denna uppsats att skildra 1719 års fälttåg.
Emellertid gaf dansk-norska härens oväntade infall i
Sverige anledning till, att svenskarne själfva måste
förstöra stora förråd, som samlats för 1718 års fälttåg.
Vid denna tid låg nämligen en mindre eskader jämte
en del transportskepp under vice amiral Jonas Fredrik
örnfelts befäl i Strömstad, färdig att afgå med en del
förråd därifrån, men man vågade ej segla ut ur hamnen, eme-
1 Generalitets betänkande ang:de försvarsväsendet. Koncept. Hist.
handl. från frihetstiden 1: 1718—1726. Det finnes äfven ett annat koncept,
som finnes bilagdt och hvari det heter: . . »Eljest blef af gr. Rehnschiöld
andragit, huruvida Strömstad och Sundsborg äro nödige eller ej. Palmqvist
(Magnus Palmqvist, generalmajor och direktör vid fortifikationen): de äro
intet nödige. Sedan däröfver var diskurreradt, att Sundsborg hindrar farten
till Hall etc., så blef enhällel. fastställdt, att sedan allt är bortförd t, så
äro de intet nödige».
» Hans och Peder Colbjörnsen till Lützow 29/<. Différente Breve. N.
riksark. Landsberg berättar i sin relation, att 12 kanoner och 4 mörsare i
allt förutom spadar och hackor införts i Fredrikstens fästning. Af
kanonerna voro 4 tjugofyrapundige, 7 adertonpundiga och 1 tolfpundig.
3 Generalitetets anf. betänkande.
Strax efter svenska härens återmarsch gaf Fr. IV generalitetet i Norge
order att inkomma med ett betänkande om ett infall i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
