Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
sikter af sådana.1 Tidskriftens direktör har alltifrån begynnelsen
varit de Maulde. Därjämte hafva under sällskapets’ hägn och på
dess bekostnad utgifvits åtskilliga volymer urkunder af diplomatisk
natur.2
Ledare af en så stor och omfattande verksamhet, som Société
d’histoire diplomatique utvecklat och som gjort den till en af
medelpunkterna för våra dagars diplomatisk-historiska forskning, och
dessutom stående i en mycket liflig personlig eller skriftlig förbindelse
med sällskapets ledamöter, kände de Maulde sig skickad att sätta
i verket planen till ett ännu kraftigare främjande af den
diplo-matisk-historiska forskningen genom en ännu mera omfattande
sammanslutning af dess utöfvare och vänner. Och han gaf denna
sammanslutning form af internationella kongresser för diplomatisk
historia. Enligt art. 1 i de i tryck kringsända »Statuts» hafva dessa till
uppgift att sammanföra diplomater och historici samt för öfrigt alla,
hvilka hysa intresse för vetenskapen om mellanfolkliga prejudikat,
l:o för att behandla frågor rörande mellanfolklig historia i
detta ords vidsträcktaste mening;
2:o för att sä mycket som möjligt bringa samklang i
utgifvandet af handlingar rörande den mellanfolkliga historien; och
3:o för att gifva tillfälle till knytande af goda personliga
förbindelser.
Uttrycket »mellanfolklig historia» har verkligen tagits i den
mest omfattande betydelse, ty föremål för kongressens arbeten kunna,
enligt stadgarnes art. 11 vara allmän historia eller specialhistoria,
diplomatisk historia i egentlig mening, fördrag och underhandlingar,
den mellanfolkliga offentliga eller privaträtten, handeln, samfärdseln,
finansiella, literära, artistiska, politiska och moraliska ämnen, vidare
den internationella arbetarelagstiftningen, ja t. o. m. i vissa fall
arkeologien. Icke utan skäl hafva tyskarne därför kunnat kalla dessa
»diplomatisk-historiska» kongresser för »internationella
historikerkongresser» eller, efter exemplet af sina sedan 1893 årligen
sammanträdande »tyska historikerdagar», för »internationella historikerdagar».8
De periodiskt sammanträdande kongresserna anordnas af en
till en tredjedel vid hvarje kongress genom val förnyad central-
1 Af artiklar rörande Sverige må påpekas Mas Latries »Lettres de
Charlotte de Rohan au roi de Suède» (1804; vol. I), Chéruela »Le harön
d’Avaugour, ambassadeur de France en Suède» (III),> Bit tard des Portes’
»Les derniers jours d’une mission diplomatique en Suède 1790—1792» (IX)
samt Syvetons »L’erreur de Goerts» (IX och X), »Louis XV et Charles
XII» (XII) och »Au camp d’Altranstädt » (XII).
2 »Négociations relatives au congrèB de Berlin» (1887), »Philippe V et
la cour de France 1700—1715» (1889), »Documents sur la négociation du
concordat entre la France et le Saint-Siège 1800—1801 (5 bd, 1891—97),
«Mémoire historique sur l’ambassade de France à Constantinople par
Marquis de Bonnac» (1894) och »Dépêches de M. de Fourquevaux, ambassadeur
du roi Charles IX en Espagne 1565—1572» (1896).
3 Rörande de tyska »historikerdagarne», om hvilka årligen utgifvas ut-
förliga »Berichte», se G. Schybergsons och F. Arnheims uppsatser i
»FinBk tidskrift» 1894 och 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
